Jonas (Lidström) Lidströmer

Lidströmer, Jonas, före adl Lidström, f 23 april 1755 på Lagfors bruk, Ljustorp, Vnl, d 27 jan 1808 i Sthlm, Nik. Föräldrar: bruksinspektören Jonas Lidström o Anna Bång. Elev vid gymnasiet i Härnösand 71, inskr vid UU 7 mars 75, auskultant i bergskoll 6 april 81, biträde vid skeppsvarvet i Karlskrona 81, löjtn:mekanikus där 82, kaptenmekanikus vid örlogsflottan 30 maj 87, chef för mekaniska verket vid örlogsflottans skeppsvarv 92, majormekanikus 95, led av bl a komm ang ett mekaniskt o hydrauliskt projekt 99, ang förbättrad brännvinsbränning 99, adl 3 okt 00, överstelöjtn:mekanikus vid örlogsflottan 16 okt 02. — LÖS 98, led av målar- o bildhuggarakad 02, av Sv krigsmannasällsk 04, LVA 05.

G 18 jan 85 i Karlskrona m Anna Elisabet Öhman, f 2 dec 61 i Sthlm (enl hfl för Karlskrona), d 13 dec 37 i Karlskrona, dtr till handelsmannen i Sthlm Gustaf Ö o Eva Christina Bromarck.

Efter ett par år vid skolan i Sundsvall o 3 årskurser vid Härnösands gymnasium sändes L våren 1775 till Uppsala för att bli präst. Då han vårterminen 81 utan examen lämnade universitetet, hade han försummat teologin o enligt egen uppgift främst studerat matematik o mekanik. L hade under studieåren haft flera informatorstjänster o försörjde sig den närmaste tiden som lärare i Sthlm, dit han sökt sig för att bli auskultant i bergskollegium. Han blev antagen, o hans förhoppning var att avancera till bergsmekanikus, men kollegiet krävde för vidare avancemang universitetsexamen.

L valde därför att följa med F H af Chapman till Karlskrona som lärare för den nyutnämnde arbetsdirektörens adoptivson. Chapman kände emellertid till informatorns speciella begåvning o färdigheter o gav honom tillfälle att praktisera dem vid örlogsvarvet. När L där ritat o byggt en sinnrik hästdragen slip- o svarvmaskin, fick han omgående fast anställning vid amiralitetet, som i fortsättningen fick god användning för hans om Christoffer Polhem påminnande uppfinningsrikedom o förmåga att finna enkla lösningar på tekniska problem. Han försåg slipmaskinen med aggregat för borrning av järn o stål, konstruerade ugnar för glödgning av kanonkulor, en kompass vars skiva inte hoppade av dubben vid kanonskott, effektiva pumpar, arbetsbesparande mekanismer i repslagarverkstaden, mudderverk för muddring på 8 meters djup o en ny typ av stenkistor att användas vid hamnanläggningar o brobyggnader. Från 92 arrenderade L kronans kvarn o smedja i Lyckeby, där han inrättade ett privat laboratorium för kemiska o mekaniska försök o bl a experimenterade med konservering av ekvirke o nya metoder för gjutning o slipning av stål. Året före hade han fått privilegium på en mekanisk inrättning för förädling av gjutstål o 94 lät han uppföra ett på sin tid vida omtalat vattendrivet stålsliperi som trots märkliga resultat måste läggas ned, då han saknade driftkapital. Någon statlig hjälp fick han heller inte. I Karlskrona byggdes under hans ledning verkstäder, sjukhus, den 42 m höga mastkranen, den skickligt avvägda vindbryggan ut till varvet o vaktkastellet, vars stomme uppfördes på isen o sänktes till klippgrund 9 m under vattenytan. Han fick i uppdrag att projektera flera hamnar vid väst- o sydkusten bl a för arméns flotta i Gbg, i Halmstad, Helsingborg, Ystad o vid fyren på Ölands södra udde.

Redan 83 hade L beordrats till Sthlm för att konstruera upphalningsbäddar för kungens jakter, o 97 befalldes han av Gustav IV Adolf att planlägga vattenledningar vid Drottningholm o Haga. Följande år fick han i uppdrag att leda det försenade resandet av den obelisk med vilken Gustav III lovat hedra Sthlms borgerskap för dess välförhållande under de oroliga åren 88–90. L fullgjorde uppdraget på kortare tid o till lägre kostnad än som förutsetts, o vid obeliskens invigning adlades han.

Grunden till nya Norrbro hade lagts 87 men uppförandet hade gått långsamt. 02 ansågs det lämpligt att lämna ansvaret för bro o kajbyggande åt L o under hans ledning fullföljdes arbetet enligt uppgjord plan. Bron blev satt på prov, när 06 Gustav III :s staty på en av L sinnrikt uttänkt lastflake transporterades från Hötorget till uppställningsplatsen vid Skeppsbron.

L var en ståtlig man, lättsam o sällskaplig. I Karlskrona hörde han till stiftarna av ordenssällskapet Pro Lantura vars ändamål utom gemytlig samvaro var att vårda Lyckeby källa. Med sitt jämna lynne o rättframma sätt var han en omtyckt arbetsledare, vilket bidrog till att de många arbetsuppgifter som anförtroddes honom blev utförda med drift o precision. Sthlms borgerskap bekostade hans begravning i Storkyrkan o tilldelade hans änka livstidspension.

L:s son Fredrik August L (1787–1856) antogs vid 5 års ålder som lärling vid örlogsvarvet. När han 39 tog avsked från militärtjänsten, var han överstelöjtnant o chef för mekaniska departementet vid flottan i Karlskrona. Han var med vid uppförandet av obelisken o Norrbro o ledde 08 de av fadern planerade förstärkningsarbetena av kajområdet kring Gustav III:s staty. Från 15 tjänstgjorde han med vikarie på egen tjänst huvudsakligen som arbetsledare under Sthlms börs-, bro- o hamnbyggnadskommitterade. I denna egenskap projekterade o ledde han anläggandet av bl a Strömparterren, postamentet till Karl XIII:s staty o kajerna vid Logården, Helgeandsholmen o Södra Blasieholmen o som sista arbete i stadens tjänst den kaj som byggdes vid Nybroviken i samband med utfyllandet av det s k Katthavet, nuvarande Berzelii park.