Alexander Keiller

1 Keiller, Alexander, f 1 juli 1804 i Dundee, Skottland, d 27 mars 1874 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: timmerhandl o skeppsredaren James K o Cathrine Gable. Kom till Gbg som fabriksmästare vid W Gibsons segelduksfabrik 26, kompanjon med Gibson i bol Gibson & K 28—39, innehade mek verkstad i Gbg under firma Alexander K & co 41—61, grosshandelsrörelse 42—67, led av Gbgs byggn:komm för nytt sjukhus 48, av fabriksfullm 49—52. — LWS 46.

G 12 dec 30 i Gbg, Karl Johan, m Maria Lovisa Wijk, f 20 juli 04 i Klädesholmen, Göt, d 13 dec 86 i Gbg, Domk, dtr till sjökaptenen Erik W o Olivia Romare.

Efter studier i hemlandet o på kontinenten praktiserade K hos segeldukstillver- kärna Neilson & Co i Dundee i tre år. 1825 erbjöds han att starta ett segelduksväveri i Gbg tillsammans med den där bosatte skotten William Gibson (bd 17), vilken 30 år tidigare fått sin handelsutbildning, i James K:s trävarufirma i Dundee. Verksamheten kunde påbörjas 26 med K som fabriksmästare o med maskiner som denne inköpt i Storbritannien. 28 ingick K som kompanjon i firman Gibson & K. Segeldukstillverkningen var då redan den största i staden. S å lät man inrätta ett vattendrivet mekaniskt spinneri för lin o hampa med en från Skottland utsmugglad spinnerimaskin, patenterad i Sverige 30. 35—39 erhöll Gibson & K patent på flera av K konstruerade eller av honom importerade engelska maskiner för beredning av lin o hampa, blånor o garn samt en nagelnitningsmaskin. K var den pådrivande kraften, när det gällde att utnyttja o anpassa de nyaste tekniska landvinningarna till sv förhållanden. Detta var även fallet, när Gibson & K:s industriella verksamhet under 30-talet flyttades till Jonsered utanför Gbg, där den 37 utvidgades bl a med ett blekeri o ett järngjuteri för framställning av maskiner o redskap. Nyanläggningarna o utförandet av K:s olika tekniska projekt, däribland en sinnrik kanalanläggning från sjön Aspen, visade sig snart mer kapitalkrävande än vad Gibson, som stod för företagets ekonomiska ledning, fann acceptabelt. Detta ledde till upprepade konflikter mellan de båda kompanjonerna, som sedan 30 också var svågrar. 39 löste Gibson därför ut K ur bolaget för 153 084 rdr rgs.

Då K förutsåg ett växande behov för maskiner, verktyg o redskap inom industrin o lantbruket, anlade han 41 den första mekaniska verkstaden i Gbg, grunden till vad som senare utvecklades till Götaverken. Också nu hämtade K både idéer o utrustning i hemlandet. Anläggningen utvidgades 44 med ett område avsett för en spårväg ned till Göta älv, o 45 anlades den första ånghammarsmedjan i landet samt en vällugn o en plåtslageriverkstad. Bland de tidigaste storbeställningarna kan nämnas en ångmaskin på 80 hk till Rosenlunds spinneri (46) o fartygsskrov till jämångare till Sthlms örlogsstation. Härefter utvecklades verksamheten till att omfatta såväl verkstadsindustri som varvsrörelse. Karakteristiskt för den tilltagande differentieringen i efterfrågan under 50-talet är sortimentet av tillverkade produkter såsom ångpannor o ångmaskiner, turbiner, holländare, pumpverk, kranar, cisterner, hydrauliska pressar, slipmaskiner, hissar, vattenledningar o vattenverk förutom lantbruksredskap o järnvägsmateriel av skiftande slag. Samtidigt fick man omfattande order på ångfartyg för både last- o passagerartrafik. När ett gasverk 49 skulle anläggas i Norrköping, gick uppdraget till K, som hade erfarenheter från Jonsered, där ett av landets första gasverk hade uppförts 34. Han lät bygga det efter engelsk modell o delvis med direktimporterad materiel.

Vid sidan om ledningen av den mekaniska verkstaden bedrev K intill 67 grosshandel i Gbg o upptog 58 den äldste sonen Alexander o två år senare sonen James i firman Alexander K & co. K:s förmögenhet uppgick vid denna tid till c:a 1 miljon rdr.

Efter utbyggnaden av verkstaden o inköp, av tomtmark på Hisingen fann K ett lovande investeringsobjekt i Kaveltorps gruvor o smältverk i Örebro län, vilka till en början gav god avkastning o föranledde honom att i spekulationssyfte göra ytterligare investeringar i bruksegendomar i Dalarna (Schisshyttan, Rämshyttan). Samtidigt pågick förhandlingar om en järnväg Frövi— Falun, som kunde tänkas höja värdet av de nyförvärvade bruken. I Europa försämrades emellertid konjunkturerna, o i England avtog intresset för spekulationer i Sverige markant genom Overend Gurneys fallissemang. K:s tillgångar var vid denna tidpunkt i stor utsträckning bundna genom investeringar i bruken o i ett par misslyckade projekt i Surte, bl a en yllefabrik, som planerats tillsammans med svågern, kommerserådet Olof Wijk, vilken emellertid avled 56, innan driften kommit i gång, o ett tegelverk för framställning av dräneringsrör m m.

Sedan tullskyddet slopats 58 som ett led i Gripenstedts näringspolitik o konkurrensen inom verkstadsindustrin dessutom hade hårdnat efter tillkomsten av flera nya företag, minskade vinsterna vid den mekaniska verkstaden. Då krediten rubbats genom flera större konkurser i Gbgs affärsvärld i samband med konjunkturnedgången under 60-talet, tvingades också K 67 att gå i konkurs, varefter verksamheten uppdelades mellan sönerna. Själv drog han sig då tillbaka från affärsverksamheten o ägnade sig åt studier i naturvetenskap, särskilt zoologi, vilket intresserat honom livligt sedan ungdomen. Han var en frikostig mecenat o bidrog bl a till bildhuggaren J P Molins utbildning o studieresa till Italien, sedan han upptäckt dennes talanger i gjuteriet, där Molin en tid var anställd.

Med sin ingående kännedom om brittisk teknik spelade K en viktig roll i det inledande skedet av den sv industrialiseringsprocessen som förmedlare av samtidens mest avancerade kunnande inom textil- o verkstadsbranscherna. Begåvad med framsynthet, uppslagsrikedom o okuvlig energi ägde han egenskaper till stort gagn för honom som företagsgrundare. Själv förebrådde han sig (i samband med konkursen), att företagsamheten inte alltid varit åtföljd av tillräcklig försiktighet.