Keyser (Keijser), släkter.
1 Henrik K (d 1663) var från 1630-talet verksam i Sthlm som k boktryckare o grundade 1600-talets största sv bokförlag (Schück). Han tryckte mängder av officiellt tryck, såsom förordningar o almanackor, men även lag-, bibel- o lexikoneditioner (bl a den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642) samt religiös litteratur m m. Särskilt bekant är Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook (1650), vår första vapenbok o vårt första kopparsticksverk. Även de flygblad med krigsnyheter från åren 1634 o 1644, som hör till våra första tidningsförsök, har på typografiska grunder attribuerats till honom liksom även tidningarna 1655–60 (Klemming; Lundstedt; Strömbom). En av K 1637 tryckt almanacka avslutas med en i träsnitt framställd utsikt över Sthlm från Södermalm, som är av stort topografiskt intresse. Hans son Henrik K (1640–99) blev bokbindarmästare 1664 o övertog i början av 1670-talet tryckeriet. Det var under hans tid landets mest betydande, ehuru han genom sitt temperament ofta råkade i konflikter (Schück 1900; Herdin; Silfverstolpe). 1685–95 var K akademisk boktryckare i Uppsala, där han startade en filial till tryckeriet i Sthlm. Han är mest känd genom en 1691 utgiven samling stilprov o genom att han började planeringen av Karl XII:s bibel, som dock ej blev tryckt förrän 1703. Hans son Henrik K (1672–1707) blev bokbindarmästare 1694 o var 1695–1701 akademisk boktryckare i Uppsala. Han flyttade sedan tryckeriet där till Sthlm. Där drev hans medarvingar faderns tryckeri till 1716. Det övertogs då av dennes styvson auditören Aron Holm, som efter en eldsvåda sålde det på 1720-talet.
2 Handlanden i Sthlm Jakob K (d 1680), som uppges (Leijonhufvud) ha inflyttat från Hamburg, var far till handlanden i Sthlm Johan K (1664–1728). Denne var i äktenskap med en syster till den vid Nyköpings mässingsbruk verksamme Govert in De Betou (bd 19) far till Govert K (d 1753), som drev en klädesfabrik först i Sthlm o sedan i Nyköping, där han blev en av stadens mera betydande fastighetsägare genom köp av flera gårdar o tomter o gifte sig med en dotter till borgmästaren Gerhard Willemoth.
Hans farbror Abraham K (1673–1734) kom genom äktenskap med en dotter till Govert in De Betous farbror Johan in De Betou i besittning av Nacka stärkelsebruk vid Skogsö vid Baggensstäket (nu i Saltsjöbaden, Sth) o var farfar till lärftskramhandlaren Abraham K (1745–1811). Denne var en av de sthlmsborgare Gustav III 1789 ville få valda till rdgm, men valet av honom omintetgjordes till följd av en handelstvist mellan kramhandlare o hökare. Som representant för minuthandelssocieteten invaldes han 1792 i borgarståndets kanslidirektion. K var också stadsmajor o en av den herrnhutska sthlmskretsens mest inflytelserika män (Sundkler). Han byggde vid Rödbodtorget i Sthlm det s k K:ska huset, ett ståtligt fyravåningshus, på vars tomt Centralpalatset numera står, o hade som sommarnöje Johannelund med Svartvik o Traneberg i Bromma. En av hans döttrar blev i äktenskap med lärftskramhandlaren Johan Hazelius stammor för alla senare medlemmar av denna släkt (bd 18), o en annan blev stammor för den äldre grenen av släkten Mankell. Den äldste sonen, lärftskramhandlaren Abraham K (1781–1832) i Sthlm, har efterlämnat en dagbok från en resa tillsammans med bl a föräldrarna från Sthlm till den herrnhutska kolonin Christiansfeld i Sönderjylland 1805 (Kassmans saml, vol 18, RA). Hans yngste bror, grosshandlaren Gustaf Theodor K (se nedan), var i sitt första gifte far till med dr Johan Ferdinand Gustaf K (1813–86) o kommendörkapten Klas Teodor Gustaf K (1823–1904), som bl a skrev Om sv skrift (1889), Arbetet, samhället o socialismen (1914) o Universalspråket (1918–23). I sitt andra gifte — med den som författare av historiska romaner bekanta Hilda Fredrika K, f Almstedt — var Gustaf K far till porträttmålarinnan Hilda Elisabeth K (1851—98). Elisabeth K är representerad i bl a NM o Gbgs konstmuseum.
Abraham o Gustaf K:s bror grosshandlare Jakob Keijser (1783–1831) var far till Carl Johan (Janne) Jacob K (1821–95). Janne K blev magister 1848 o docent i kemi vid UU 1851 samt var lärare i kemi, geognosi o fysik vid Ultuna lantbruksinstitut 1851–57 o i kemi o kemisk teknologi vid Tekniska elementarskolan i Norrköping 1857–88 (från 1877 lektor). 1858–86 var han därjämte Östergötlands läns hushållningssällskaps agrikulturkemist. K publicerade inom kemin såväl vetenskapliga avhandlingar som läroböcker o populärvetenskapliga arbeten. Vid konkurrens om professur i allmän kemi och kemisk teknologi vid Teknologiska institutet i Sthlm 1869–70 placerades han i tredje förslagsrummet. Äldre bror till honom var apotekaren Abraham Adolph Jacob Keijser (1813–89) i Sthlm.
Apotekaren Keijser var far till Gustaf Jacob Keijser (1844–1916). Gustaf Keijser blev 1869 fil dr i Uppsala på avhandlingen Försök till en kortfattad öfversigt af hufvudframstegen inom den menskliga philosophiens historia (1868) o var lektor i kristendom vid Högre lärarinneseminariet 1875–1909. Han kom att få betydelse för den andliga utvecklingen hos Selma Lagerlöf, som var elev där 1882–85. Bland hans skrifter märks en i flera upplagor utkommen Lärobok i bibelkunskap (1878) o Grunddragen af kristendomens historia, 1–4 (1878–96), samt utgåvor av vissa av Christopher Boströms (bd 5) skrifter (1901) o föreläsningar (1906 o 1910), de sistnämnda i det av bl a honom 1908 grundade Boströmsförbundets skriftserie. Genom testamentariskt förordnande donerade han till UUB sitt "Boströms-bibliotek", innehållande bl a egenhändiga ms av Boström, brev från denne, uppteckningar efter Boströms föreläsningar o korrespondens i 21 bd rörande Boström o Boströmsförbundet. Hans bror Ernst Jakob Keijser (1846–1905) blev 1869 fil dr på en avhandling om Sofokles tragedi Konung Oidipus, 1876 teol kand o 1877 docent i praktisk teologi, allt i Uppsala, samt 1878 (tilltr 1880) kh i Örebro, 1883 kontraktsprost, 1885 (tilltr 1886) domprost i Strängnäs, 1893 teol dr o 1895 biskop i Skara. Ernst K var den kanske mest konservative av sin tids sv biskopar (Rodhe).
Utan genealogiskt samband med dessa släkter var operasångerskan Matilda Karolina Vilhelmina K-Kroplien (1875–1948). Mathilda K-Kropliens far hade 1872 som artillerist ändrat sitt ursprungliga namn Heyser till K.