A F Hjalmar Klintberg

Klintberg, August Fredrik Hjalmar, f 8 sept 1835 i Fasterna, Sth, d 1 dec 1912 i Sthlm, Skeppsh. Föräldrar: prosten Carl Ferdinand af K o Maria Lovisa Rung. Kadett vid krigsskolan på Karlberg 1 juni 52, officersex 27 febr 56, sekundlöjtn vid flottan 6 mars 56, anställd i handelsflottan 56—59, i brittisk örlogstjänst 63—65, löjtn vid skärgårdsart 25 sept 66, ordonnansoff hos prins August 17 dec 66, kapten vid skärgårdsart o adjutant hos prins August 14 febr 71, lär i engelska vid krigsskolan 72—74, kapten vid flottan 1 okt 73, kommendörkapten av 2 gr 25 april 84, chef för exercis- o underbefälsskolorna vid Sthlms station 85—87, kommendant där 9 maj 87—89, kommendörkapten av 1 gr 16 dec 87, kommendör 10 maj 89, chef för flottans stab 10 maj 89—30 sept 03, ordf i reglementskommissionen jan 93—okt 99, konteramiral 9 nov 94, militär led av HD 99— 03, ordf i komm ang förändrade avlöningsförmåner för flottans personal sept—okt 00, viceamiral 31 dec 00, ordf i komm ang nyanskaffning av sjökrigsmateriel juni—nov 01, amirals avsked ur aktiv tjänst 30 okt 03, avsked ur reserven 19 okt 11. — LKrVA 89, LÖS 89, HedLÖS 94, RoKKMO 03.

G 4 dec 73 i Sthlm, Skeppsh, m Julie Aurora Martina Lamberg, f 18 maj 51 på Ekeberg, Lillkyrka, Ör, d 20 mars 37 i Sthlm, Skeppsh, dtr till överstelöjtn Johan L o Hedvig Maria Aurora v Schantz.

Hjalmar K:s utblldningsväg var densamma som många sv sjöofficerares: genomgång av krigsskolan (med åtföljande sjöexpeditioner), kofferditjänst o anställning i utländsk krigstjänst. 1857—59 seglade K bl a i ostindiska o kinesiska farvatten som förste styrman på skonerten Augusta o på briggen Atalante. Därefter följde några års tjänst som exercisofficer på korvetterna Najaden o Lagerbjelke på expeditioner till Medelhavet. Under tjänstgöring i brittiska flottan 63—65 vann K krigserfarenhet. Han embarkerade 63 som "supernumerary midshipman" på fregatten Curaҫao, som under commodore Sir William Wisemans befäl deltog i striderna med maorierna på Nya Zeeland. K utmärkte sig vid flera tillfällen under kriget, särskilt vid stormningen av Gate Pah. Som belöning för sina insatser i denna strid fick han efter hemkomsten till Sverige ur Karl XV:s hand motta guldmedaljen för tapperhet till sjöss. 11 år efteråt fick han också en brittisk minnesmedalj. Senare under sin anställning i Storbritannien kommenderades K på ett av flottans nyaste fartyg, fregatten Achilles, o han fick tillfälle att lära sig modern örlogstjänst.

I Sverige gick K:s avancemang till en början långsamt. Under sin tjänstgöring som sekond på Vanadis berömda världsomsegling 83—85 befordrades han emellertid till regementsofficer, o därmed öppnades vägen för en snabbare karriär. Sin huvudinsats utförde K under sin 14-åriga tid som chef för flottans stab. Med sina nära vänskapliga relationer till E G Boström kunde han kraftigt påverka utvecklingen av flottans organisation o materiel. Han motarbetade den på 90-talet ifrågasatta sammanslagningen av lant- o sjöförsvarsdepartementen. K var 95—97, 02—03 högste befälhavare för kusteskadrarna.

K hade ett utpräglat civilt påbrå men vann genom omsorgsfull o mångsidig utbildning o viljestyrka en ledande ställning inom flottan o lyckades framgångsrikt tillvarata sitt vapens intressen. Med sin starka rättskänsla, självdiciplin o i krig ådagalagda tapperhet har han liknats vid en romare.