C Jurgen T:son Konow, von

von Konow, Carl Jurgen Torsson, f 2 juni 1915 i Östersund, d 10 juni 1959 på Växjö lasarett (enl Sthlm, Osc). Föräldrar: kaptenen Torgny (Tor) Styrbjörn v K o Dagmar Tham. Elev vid H konstindustriella skolan 31—34, hos M Gromaire vid Maison Watteau, Paris, 35 o 38—39, medlem av De unga 43—48, elev vid FrKA:s grafiska skola 46—48 o 50—53, tf bitr lär där okt 53, ord 27 maj 55, studier hos S W Hayter i Paris 54.

G 15 febr 41 i Sthlm, Kat, m Anna-Lisa Enbark, f 31 aug 16 i Grytnäs, Kopp, dtr till rektorn Oscar Nikolaus Eriksson o Wilma Maria Charlotta Elisabet Wessén.

Redan som 16-åring blev Jurgen v K elev vid Högre konstindustriella skolan. Han fortsatte sin utbildning hos Marcel Gromaire i Paris, o skolningen där jämte reseintryck kom att prägla hans tidigaste arbeten. 1938 debuterade han hos Gummesons, där han visade ett anekdotiskt måleri i naivistisk stil med genrebilder från Algeriet o Italien. Under krigsåren hämtade K sina motiv från Norrland o Västkusten, o på nästa utställning 46 hos De unga framträdde han med landskap därifrån. Norrlandsmålningarna är episkt upplagda som breda panoramor, så t ex Kraftverksbygget, en bild av dammbyggnaderna i Nämforsen, men samtidigt en skildring av naturens ojämna kamp med teknologin. Intrycket av dramatik förstärks av de kontrasterande färgerna — dammbyggnadens dova ton mot forsens skummande vithet. Västkustbilderna har en intim karaktär o starkare färgskala.

Mot slutet av 40-talet gjorde K resor till Italien o Spanien. Han började samtidigt arbeta med grafik. De nya erfarenheterna lärde honom ett återhållsammare formspråk o hans senare måleri utmärkes av en sparsammare färgskala o klarare struktur. De målningar främst med spanska motiv som han visade på utställningen 52 är uppbyggda med stora volymer o färgplan, o det anekdotiska o svåröverskådliga är borta.

Det var vid 50-talets början som K på allvar kom att ägna sig åt grafiken. Från 53 undervisade han på konstakademins grafikskola. Han fängslades av själva hantverket, o experiment med de grafiska metoderna gav honom inspiration o nya impulser. K besökte 54 S W Hayters Atelier 17 o J Friedlaender i Paris o påverkades av deras experimentella grafik. Han fann nya motiv i havets artrika djurvärld o avbildade snäckor, fiskar, sjöstjärnor o maneter. Etsningarna o sticken blev marina stilleben med starkt suggestiv verkan.

Av den grafiska konstens metoder satte K kopparsticket högst, men ofta experimenterade han, i Hayters anda, med torrnålsgravyr, etsning o mezzotint på samma blad. Han hävdade, att varje teknisk förenkling var en tillgång i arbetet o att en för konstnären dittills okänd metod kunde stimulera den konstnärliga utvecklingen. För K hade det svartvita en speciell dragningskraft. Han ville locka fram en "färgskala" i alla nyanser mellan svart o vitt o få gråtonerna att leva som färgackord o spänna mellan värme o kyla. De sista åren förenklades hans formspråk ytterligare. En av hans sista bilder beskriver en tom, blank autostrada i ett starkt förkortat perspektiv o ger en känsla av skrämmande hastighet o ödslighet.

56 utgav K en bok om grafik. Den var tänkt som en introduktion för amatören men ger också praktiska råd till den utövande konstnären. K verkade också för att introducera internationell grafik i Sverige o skrev insiktsfulla artiklar därom i sv konsttidskrifter. Ett internationellt erkännande vann han 58, då han fick ett av de stora prisen vid grafikutställningen i Ljubljana. Sommaren 59 omkom han i en trafikolycka.