Henrik Kreüger

4 Kreuger, Henrik, kusin till K 3, f 24 juni 1882 i Kalmar, d 12 okt 1953 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: konsul Oscar Lorentz K o grev Ebba Ulrika Vilhelmina Sparre. Mogenhetsex vid h a li Kalmar 8 juni 00, ord elev vid KTH 15 sept 00, avgångsex från avd för väg- o vattenbyggnad 30 april 04, byggnadskonstruktör hos civiling F Söderbergh, Sthlm, april 04—april 08, assistent vid KTH i allm byggn:lära o byggn:statistik samt väg- o brobyggn:konst 05—09, egen konsultverksamhet maj 08—47, speciallär vid KTH i byggn:konstruktionslära 09—14, tf prof i väg- o brobyggn:konst 09—11, prof i byggn:teknik 29 april 14—43, led av Lidingöbrostyr o dess byggn:utsk 17—26, av betongbronämnden aug 17—juni 21, led av kommunikationsdep:s byggn:fullm 21—23, av stadsfullm i Sthlm 23—27, prorektor vid KTH 1 juli 27—31, rektor 1 juli 31—43, medlem av direktionen för statens väginst 38—47, led av komm för den högre tekn undervisn aug 40—april 44, för den tekn-vetensk forskn:s ordnande aug 40—sept 45, av styr för statens provn:anst 41—47 (inspektör där 46—47), ordf i statens komm för byggn: forskn 42—47, styresman för sv träforskn: inst 44—46, ordf i komm för fortsatt beredn av byggn:frågor vid KTH 44, led av styr för KTH 45—47, preses i överstyr för de tekn högskolorna 47—52. — LIVA 19 (förste v preses 43—45), fil hedersdr vid UU 16 sept 27, LVA 32, LKrVA 37, tekn hedersdr vid KTH 25 maj 44.

G 30 dec 05 (—29) i Kalmar m Karin Maria Eriksson, f 6 okt 84 där, d 23 maj 72 i Sthlm, Osc, dtr till dir August Ferdinand E o Anna Elisabet Maria Sabelström; 2) 29 juli 29 i Sthlm, Ad Fredr, m Agda (Greta) Elvira Göransson, f 17 okt 97 i Malmö, S:t Pauli, d 21 sept 69 i Sthlm, Hedv El, dtr till arbetaren Per G o Johanna Ahnfelt samt tidigare g Lindström.

Efter sin ingenjörsexamen ägnade sig K åt konstruktions- o materialsidan inom byggnadstekniken o blev här snart en av föregångsmännen i landet. Särskilt gällde detta den armerade betongen som vid sekelskiftet börjat göra sitt segertåg över världen. Som skicklig konstruktör på detta område blev K anlitad som konsult vid flera större byggnadsföretag, monumentala byggnader såväl som industrianläggningar. Samtidigt undervisade han vid Tekniska högskolan o blev efter tjänstgöring som assistent, speciallärare o tf prof den förste innehavaren av professuren i byggnadsteknik inom fackavdelningarna för arkitektur o väg- o vattenbyggnadskonst. Denna växelverkan mellan praktik o teori gav goda impulser till en rik forskningsverksamhet inom byggnadstekniken. Resultaten härav redovisades i ett betydande antal skrifter o avhandlingar. Hans forskning gällde bl a klimatets inverkan på byggnader av skilda slag, grundläggning på olika underlag samt frågor om värme- o ljudisolering. På sin institution inrättade han ett särskilt akustiklaboratorium, som sedermera utvecklats o fått efterföljare till gagn för bekämpandet av den moderna tidens alltmer besvärande bullerfenomen.

Under K:s stimulerande ledning gjordes även grundläggande försök med gasbetong, ett lätt byggnadsmaterial, som sedermera utvecklats av hans förste assistent vid institutionen, arkitekten, senare teknologie doktorn Axel Eriksson, o som fått stor betydelse inom nutida husbyggnad. K sysslade även med de speciella problemen vid konstruktion av mycket höga byggnader, exempelvis industriskorstenar o radiotorn.

Med sin stora erfarenhet blev K anlitad av byggnadsstyrelsen som sakkunnig för statliga byggnormer o var även en tid byggnads-fullmäktig i kommunikationsdepartementet. Bland större byggnadsföretag, där K medverkat som konstruktör, märks Stadion, Stadshuset, Nordiska kompaniets affärshus, Konserthuset, det stora försvarskomplexet på Gärdet, Kanslihuset, Årstabron o Västerbron, samtliga i Sthlm, samt radiotornen för Var-bergs, Motala o Spånga radiostationer.

Vid KTH togs även K:s administrativa o organisatoriska förmåga i anspråk som prorektor o rektor. Under hans rektorstid genomfördes en rad genomgripande förändringar i högskolans organisation, o han intresserade sig livligt inte bara för teknologernas studiearbete utan även för deras kårproblem, personliga förhållanden, idrott m m. I de utredningar som under generaldirektören Gösta Malms ordförandeskap i början av 40-talet kom till stånd för att förbättra den högre tekniska utbildningen tog K verksamt del, främst vid utformningen av förslagen till undervisningsplaner o undervisningens organisation. Han fick även på ledande poster vara med om genomförandet av de nya riktlinjerna både för undervisningen o för den teknisk-vetenskapliga forskningen. Hans insatser på dessa områden har varit betydelsefulla för sv teknik o sv näringsliv.

K var tekniskt utomordentligt kunnig o skicklig, framgångsrik som forskare o framstående som lärare. Därtill kom en saklig objektivitet, som i förening med en mild humor o ett i alla avseenden korrekt uppträdande gav honom förtroende o uppskattning, inte minst bland hans många elever.