Anders V Kristenson

Kristenson, Anders Vilhelm, f 17 nov 1888 i Rönnäng, Göt, d 7 nov 1954 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: folkskollär Anders Johan K o Hilda Sabina (Beria) Lundgren. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov vt 07, inskr vid UU 15 jan 09, MK där 12 sept 12, fältläkarstipendiat maj 14—nov 17, ML vid Kl 8 sept 17, underläk vid Örebro länslasaretts kir avd 1 nov 17—15 juni 19, bataljonsläk vid Upplands reg 16 maj 19—31 dec 27, bitr lärare i fysikalisk diagnostik i Uppsala 1 juli 20—30 juni 22, 1 sept 27—40 (37—40 tillika laborator), amanuens resp underläk vid med kliniken där 1 sept 22—31 aug 26, disp pro gradu vid UU 10 maj 24, MD 31 maj 24, docent i praktisk med vid UU 3 okt 24—30 april 37, bitr lär i med 1 juli 25—31 aug 27, överläk vid bröstkliniken 1 sept 27— 30 april 37, regementsläk vid Upplands reg 1 jan 28—30 april 37, överläk vid Akad sjukhusets centralsanatorium 1 maj 37 (tf juli 35), prof i med vid Kl o överläk vid Serafimerlasarettets med avd 2 från 1 nov 40, led av styr för Statens inst för folkhälsan 40, medl av med:styr:s vetensk råd från 45, läk vid Sthlms centraldispensär från 45, led av komm för Karol sjukhusets utbyggn från 47.

G 23 okt 17 i Borås m Brita Teresia Hedström, f 26 febr 92 i Norrköping, d 15 febr 72 i Sthlm, Engelbr, dtr till köpmannen John Gustaf H o Theresia Karolina Amalia Ljungblom.

Efter ett par år som kirurg kom Anders K till Akademiska sjukhuset i Uppsala, där han verkade i 21 år.. Gustaf Bergmark, som var prof i praktisk medicin, valde med stor omsorg ut de studenter, som skolades till lasarettsläkare eller akademiska lärare inom hans ämne. Den praktiska utbildningen följde Bergmarks linje, men forskningen lät denne med avsikt lärjungarna sköta efter eget huvud. Forskning ansågs vara en privat angelägenhet, o forskarna hade liksom K i regel ej några medförfattare till sina skrifter. De fick själva göra detaljarbetet; det gällde därför att hitta på enkla men sinnrika försöksanordningar. K ägde tekniskt sinne o utvecklade flera nya undersökningsmetoder. Hans metod att räkna trombocyter (blodplättar) var för sin tid den mest exakta o användes ännu i rutinarbetet. Han gjorde originella iakttagelser över blodproppsbildning o studerade blodets koagulation. Efter studier hos W Einthoven i Leiden registrerade K elektrokardiogrammet vid "direkt" avledning från hjärtat på en patient, på vilken hjärtat efter revbensoperation låg direkt under huden. K kunde ge nya synpunkter på tolkningen av EKG. Om hans tålamod vittnar, att han lyckades bestämma läget i halsryggmärgen för kärnan till mellangärdets rörelsenerv. Han blev en mångsidig, originell o vederhäftig detaljforskare.

När K började sin bana, var tuberkulosen ett av de stora samhällsproblemen; när han skulle avgå, var den besegrad. Härtill bidrog K, inte med några djärva insatser, men genom att tränga djupt in i problemen o genom att samla pålitliga kliniska erfarenheter. Han gick allfarvägen o undersökte den unga sjukvårdspersonalen, varvid han fann att de tuberkulinnegativa snart blev infekterade o oftare fick manifest tuberkulos än de som hade varit tuberkulinpositiva vid anställningen. De borde därför vaccineras enl Calmette, o K började 29 använda Arvid Wallgrens metod att ympa BCG. Sedan K nagelfarit sina o andras goda resultat, verkade han ihärdigt för att BCG-vaccinationen skulle tagas i allmänt bruk. När kemo- o antibiotikaterapi mot tuberkulos kom 46, tog K upp den till omsorgsfull prövning. Efter Jacobaeus bortgång 37, o ännu mer sedan K 40 flyttat till Serafimerlasarettet, var han den främste akademiske företrädaren i kampen mot lungtuberkulos, o han hade förtroende o auktoritet bland kollegerna.

K hade en legendarisk observationsförmåga o en lika omtalad virtuositet vid fysikalisk o manuell undersökning av patienterna. Han ändrade sig ej, var konservativ o för de sena- re årens medarbetare tedde han sig gammalmodig. För studenterna föreläste han systematiskt o omständligt o var en fordrande tentator. Hans ståtliga o faderliga yttre, det varma hjärtat o den samvetsgranna vården gav patienterna trygghet o lugn. Troget gick han sina ronder, på söndagarna efter gudstjänsttid. För K förblev barndomens Tjörn livets o världens medelpunkt. Där hade han sin släkt, där var han hemma.