Tillbaka

Mauritz Peter Krusenstjerna, von

Start

Mauritz Peter Krusenstjerna, von

Sjöofficer

2 von Krusenstjerna, Mauritz Peter (före adl Graméen), dp 19 jan 1766 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 18 aug 1813 på Anneberg, Botilsäter, Värml. Föräldrar: översten Nils Graméen o Johanna Maria v Krusenstierna. Fänrik vid örlogsflottan 23 april 79, löjtn vid amiralitetet 14 dec 86, kapten 17 juli 90, adjutant vid storamiralsämbetet 25 okt 94 —maj 95, major vid amiralitetet 8 febr 95, 1:e major vid första volontärreg 7 april 95— 9 febr 05, överstelöjtn 3 nov 00, adl 28 maj 01, kommendant i Karlskrona 4 maj 05—4 aug 12, överste vid örlogsflottan o överadjutant hos konungen 9 nov 08, konteramiral 29 juni 09, tf landsh på Gotland 25 juni—13 aug 10. — LÖS 04, LKrVA 05.

G 3 dec 92 på Havgården, Nättraby, Blek, m grev Beata Charlotta Horn, dp 4 dec 74 i Karlskona, Amiralitetsförs, d 20 aug 23 där, ibid, dtr till överstelöjtn greve Baltzar Filip H o Gustava Regina Gersdorff.

 

 Som nybliven fänrik tjänstgjorde K 1780—81 på en fregatt under expeditioner för handelns skyddande i Medelhavet o vid Marocko. 82—89 fick han permissioner för att segla ombord på handelsfartyg, bl a ostindiefarare, en eftertraktad meritering för unga sjöofficerare, o avancerade 88 till tredje styrman. Åter i örlogstjänst kommenderades K 90 som sekond på Äran, ett av de tio linjeskepp, som byggts under 80-talets förra hälft. Han deltog ombord på detta i attacken mot ryska flottan vid Reval, bataljen vid Kronstadt o utbrytningen ur Viborgska viken. Större delen av 90-talet tjänstgjorde K i land i Karlskrona, dels vid örlogsflottan, dels vid första volontärregementet. Han uppehöll också platsmajorsbefattningen, dvs tjänsten som kommendantens närmaste man. 94 var han sekond på linjeskeppet Dristigheten, som ingick i en förenad sv-dansk neutralitetskader. Han blev 99 chef över fregatterna Jarramas o Ulla Fersen o genomförde med dem en konvojeringsexpedition till Spanien.

Sedan engelska flottan 01 besegrat den danska på Khvns redd o tvingat Danmark utträda ur det året innan ingångna neutralitetsförbundet med Sverige, Ryssland o Preussen, uppträdde den engelska flottan utanför Karlskrona. I den sv eskader på sju linjeskepp o tre fregatter m m, som då krigsrustats, anförtroddes K uppgiften att vara flaggkapten, dvs eskaderstabschef. Sedan krisen avvecklats, seglade K som chef på fregatten Camilla i en eskader som blockerade Tripolis.

Perioden 04—07 tjänstgjorde K i Karlskrona, där han bl a uppehöll kommendantsbefattningen. När ryska kriget bröt ut 08, blev K åter örlogsflottans flaggkapten. I denna egenskap gjorde han upp planen för o ledde anfallet mot ett antal ryska skärgårdsfartyg vid Jungfrusund s om Åbo, då den berömda äntringen av den tidigare förlorade hemmeman Styrbjörn utfördes. Under 09 års sjötåg var K först chef för en sjöstyrka på åtta linjeskepp o två fregatter m m som försvarade inloppet till Karlskrona. I juli lämnade han detta befäl för att ånyo bli örlogsflottans flaggkapten under operationerna i Bottniska viken.

I samband med de av Napoleon framtvingade sv krigsåtgärderna mot England var K 10—11 chef för den eskader, som opererade på västkusten mot en engelsk flottenhet under amiralen Sir James Saumarez. K sökte hålla kriget på en av båda parter eftertraktad låg nivå. — Sina sista år var K sjuklig. Han flyttade 11 från Karlskrona o bodde sedan på sin gård Anneberg i Värmland.

 

Lennart Rosell

 

Svenskt biografiskt lexikon