A Wilhelm Kåge

2 Kåge, Algot Wilhelm, bror till K 1, f 6 mars 1889 i Sthlm, Jak o Joh, d 25 nov 1960 där, Sofia. Realex vid h a l på Östermalm vt 07, studier vid Tekn skolan, Sthlm, 07—08, C Wilhelmsons målarskola, Gbg, 10 o 12—13, för J Rodhe vid Kunstnernes studieskole, Khvn, 12, Emil Pirchan vid Plakatschule München 14, konstnärlig ledare vid ab Gustavsbergs fabriker 17—49, prof:s namn 25 maj 51.

G 24 okt 18 (—22) i Sthlm, Osc, m dansösen Jenny Matilda Elisabet Hasselquist, f 31 juli 94 där, Hedv El, dtr till förtroendemannen o rdgm Johannes H o Sofia Katarina Mathilda Ramberg, samt senare (23— 27) g m trädgårdsarkitekten Gösta Reuterswärd; 2) 19 dec 22 (—41) i Sthlm, Jak, m Ingeborg Lilly Arma (Lilian) Vilhelmina Rössel, f 3 jan 96 i Malmö, S:t Petri, d 10 nov 67 i Sthlm, Kat, dtr till dir Ludvig R o Anna Charlotta Holmström, samt tidigare g m skådespelaren Per Gustaf Martin Karlsson; 3) 20 okt 41 i Sthlm, Kat, m Gabriella Kesztler, f 6 april 10 i Subotica, Jugoslavien, dtr till översten Ernst K samt tidigare g Lundberg.

Wilhelm K visade tidigt konstnärliga anlag, o efter studier i dekorativ målning vid Tekniska skolan i Sthlm antogs han 1910 till elev vid Carl Wilhelmsons målarskola i Gbg. Två år senare fortsatte han sina studier för Johan Rodhe i Khvn. På våren 14 reste han till Plakatschule i München för att utveckla sina kunskaper i de grafiska teknikerna men drevs hem på hösten av världskrigets utbrott. De närmaste åren vann han stora framgångar med ett antal djärva, slagkraftiga affischer o reklamprojekt. K:s mannagärning kom dock att huvudsakligen ägnas keramiken. Genom Sv slöjdföreningens förmedling fick han anställning vid Gustavsbergs porslinsfabrik, där han till att börja med arbetade periodvis o samtidigt kunde fortsätta både som målare o grafiker. Snart fängslades han emellertid av de keramiska uppgifterna o blev fabrikens främste medarbetare o konstnärlige ledare till 49, då han avlöstes av Stig Lindberg.

På den legendariska Hemutställningen i Sthlm 17, som inledde det sv konsthantverkets blomningstid, var K en av de främsta genombrottsmännen. Tidens idéer var sociala; man ville ge den enkla bruksvaran god industriell form, bra dekor, hållbarhet o en prisnivå tillgänglig för alla. Med dessa uppgifter för ögonen skapade K ett stort antal serviser, av vilka Praktika, 33 ("funktionalismens servis"), är ett försök till radikal lösning av en servis form, utrymmesbehov o stapelbarhet. Han skapade vidare den ugnssäkra serien Pyro o 40-talets populära "de mjuka formernas servis" (WB-modellen), särskilt känd med dekoren Grå ränder. Genom en stor mängd udda formdelar att sammanställa efter behov sökte K bryta helservisernas hegemoni.

Ett lyckokast både för K:s popularitet o kommersiellt för Gustavsberg blev Argentan, det grönglaserade konstgodset med nästan reliefartat tjockt pålagd silverdekor, som med mörkoxiderad kontur kontrasterar mot den matta kopparoxidglasyren o får silvret att verka inlagt i fajansen. Argentans motiv är dansande figurer, najader bland simmande fiskar o drakar graverade i silvret; K:s teckningskonst o grafiska spiritualitet firar här triumfer. Graverade silverfigurer dekorerade också pjäser i mattvit Carraraglasyr. I samma vita Carrara skapade K i början av 40-talet sin Surreafamilj, skålar, vaser o krukor i kluvna o förskjutna formdelar som sammanfogats för att nå intressant form- o skuggverkan.

Samtidigt hade K vision av en personligt utformad keramik med mogna, mättade glasyrers färgspel över brun eller svartgrå skärv för att tillfredsställa sitt målarhjärta. Det blev produktionen Farsta med gråvit, halvopak glasyr fritt rinnande över järnbrunt gods, ristat eller med djupt inskurna kantigheter som ger glasyren ett spel av nyanser. Han byggde ständigt (från 30-talet) ut denna sin mest individuella keramiska skapelse i nya Farstafamiljer: Farsta blå, halvgenomskinligt, strimmigt blått över rödbrun skärv, Farsta grön, äppelgrönt över svart skärv, Farsta rost med tunga former, grågul glasyr över brunröd skärv i lätt geometriska mönster o pjäser skiftande i dunkelblått. Cintra är en produktion av ibland lövtunt, ibland tjockt drejade pjäser i benporslin, tonade svagt i gult eller celadon (38).

K ägnade sig tidvis åt ett högklassiskt stengods, ofta med ristad eller randad dekor, mörk, genomfärgad skärv, slanka former o sammetsmjuka glasyrer. Men han utvecklade helst ständigt nya versioner av sitt Farstagods. I den av honom skapade Gustavsbergs-studion startade han tillsammans med Stig Lindberg ett frodigt, fräscht figuralt o färgglatt fajansmåleri (42), som även det blev en stor framgång. 43 återvände K för en tid till sitt måleri.

K:s långa keramiska bana, hans konstnärliga ledning o skapande vid Gustavsberg blev, i skiftande facetter o epoker, en koncentrerad insats för den moderna sv keramikens utveckling, viktig för den nya formuppbyggnaden i enkla, solida, billiga stapelbara vardagsvaror o konstnärligt betydande genom det keramiskt sköna Farstagodset. Hans stil är oftast kärv o tung, ibland barocksvällande ornamental.

I sin grafiska verksamhet utgav K 21 en portfölj dansstudier av sin första hustru, dansösen Jenny Hasselquist. Han gjorde även scenbilderna för Dramaten till Shakespeares Stormen. K lämnade aldrig helt sitt måleri eller grafiken, vilket kom att i hög grad konstnärligt påverka o berika hans keramiska skapande.