Jacques (John) Jacobsson

Jacobsson, Jacques (John), f 2 aug 1835 i Sthlm, Mosaiska, d 4 juni 1909 där, ibid. Föräldrar: klädesfabrikören Herman J o Sara Assur. Anställd i E Josephsons musikhandel 49, innehavare av denna 1 jan 61— 1 maj 76, av E Josephsons piano- o orgelaffär 70—98, hovmusikhandl 70, organist i Mosaiska förs, Sthlm, 70—90. Tonsättare. — Litt et art 66, LMA 88. — Ogift.

John J växte upp i ett musikaliskt hem. Sin första musikutbildning fick han av modern, som var sångerska och hade varit elev till K teaterns sångmästare C M Craelius. 1849 fick han plats i E Josephsons musikhandel. Genom förmedling av sin principal blev han elev till L Norman, som undervisade honom i komposition, harmonilära och piano. Härtill kom studier i orgelspelning hos G Mankell och under en kort tid även i komposition hos F Berwald. Hela hans musikaliska studiegång gick privat, eftersom han på grund av sin anställning inte kunde bli elev vid konservatoriet.

J övertog efterhand hela Josephsons rörelse, musikhandeln 1861 och pianoaffären 1870, och drev den vidare med god framgång. Han uppmärksammades även alltmer som tonsättare, fick beställningar på festmusik och utgav pianostycken och sånger; flera av de senare utkom i nya upplagor. Vid sina årliga affärsresor till utlandet fick han goda tillfällen att göra sig förtrogen med samtida musikaliska strömningar på kontinenten. Dessa resor utnyttjade han även till fortsatta studier i komposition hos kapellmästaren G Schmidt i Dresden. 1870—90 var J organist och körledare i Mosaiska församlingen i Sthlm, där han komponerade åtskillig musik för olika högtider. J sålde 1876 sin musikhandel till G Beer men behöll dock pianoaffären.

Efter 20 års tjänst i församlingen blev J oförmedlat uppsagd 2 mars 1890; de i församlingens protokoll refererade diskussionerna kring den i och för sig rätt obetydliga direkta anledningen till hans avskedande, en tvist med en körmedlem, låter förstå, att det länge hade funnits djupa motsättningar mellan J och hans uppdragsgivare och medarbetare.

Utöver de data som kan meddelas om J:s verksamhet är uppgifterna om honom som människa och musiker få. Deltagandet i det glada sällskapet Par Bricoles möten tyder på att han inte saknade sinne för musikaliskt sällskapsliv. Men i allmänhet synes han ha fört ett tillbakadraget ungkarlsliv, främst ägnat hans många aktiviteter på musikområdet.

J:s produktion återspeglar många av de utländska stilimpulser, som nådde det sv musiklivet efter 1800-talets mitt, främst från Mendelsohn och Schumann, i viss mån även från samtida skandinaviska tonsättare. Minst anmärkningsvärda är kanske hans kammarmusikverk, som är vårdat men tämligen konventionellt gestaltade. J gjorde sig framför allt känd genom sina sånger. I dessa kommer också hans mångsidighet och förmåga till förnyelse till uttryck. Så kan t ex stilutvecklingen (bl a mot en fördjupad till-lämpning av schumannska stilmedel) följas i etapper i omarbetningarna av vissa verk. Praktiskt taget alla grenar av genren finns företrädda hos J: visor i folkton, fyndigt turnerade skämtvisor, stort upplagda balladverk, känslosamma stämningssånger. I stor utsträckning hämtade han sina texter från tyska författare. Inte minst genom inriktningen på samtida tysk musik och genom omvandlingarna av impulser från detta håll i sina verk är J en av de mest representativa företrädarna för utbredda strömningar i sin tids musikliv.