Aron Jonason

Jonason, Aron, f 29 nov 1838 i Gbg, Mos, d 20 dec 1914 där, Domk. Föräldrar: urfabrikören Ludvig Liebman Moses J o Merla Philipson. Elev vid Chalmersska slöjdskolan, avgångsex därifrån 57, medarb i Gbgs-posten dec 59—sept 96, drev fotografiateljé i Gbg 64—67 o 79—12, medarb i Morgonposten okt 96—07, i Gbgs morgonpost från 07. — Hovfotograf 87, Lik et art 95.

G 25 april 79 i Gbg m Catharina (Karin) Dryselius, f 25 nov 56 i Kalmar, d 30 mars 23 i Alingsås, dtr till lantmätaren Bror Erland D o Gustava Catharina Loven.

Efter att ha genomgått Chalmersska slöjdskolan ägnade sig J åt kontorsarbete men medarbetade samtidigt i tidskrifter, främst i Tomtebissen, redigerad av Viktor Rydberg och J:s kusin Jonas Philipson och utgiven av bokhandlaren och bokförläggaren David Bonnier. Sin konstnärliga begåvning visade J genom att vid 18 års ålder rita vinjetten till denna tidskrift. Genom Bonnier, som även utgav Göteborgsposten, fick J 1859 anställning vid denna tidning i samband med att den blev daglig. I GP:s tjänst kvarstod han till 1896. Då tidningen detta år bytte ägare, övergick han till den av dess dittillsvarande redaktion grundade tidningen Morgonposten, från 1907 kallad Gbgs morgonpost. Han tillhörde tidningarnas styrelser 1897—1910.

Som dagstidningsjournalist ägnade sig J åt de lokalbetonade nyheterna, som han behandlade i form av kåserier. Han uttryckte sig på ett oförargligt skämtsamt sätt och blev med tiden den främste företrädaren för den sk gbgsvitsen. Till Axel Engdahls uppskattade revyer lämnade J bidrag även i bunden form. Som festtalare framträdde han ofta, framför allt i ordenssällskapet Göta Par Bricole.

J kom tidigt att intressera sig för fotografikonsten. Tillsammans med en äldre syster for han 1864 till Khvn, där båda lärde sig fotografera hos den kända fotografifirman Budtz Müller. Därefter begav sig J till Tyskland för att komplettera sina kunskaper och öppnade efter återkomsten till Gbg en fotoateljé med systern som medhjälpare. Då hon tre år senare gifte sig, fick J svårt att hitta någon duglig ersättare. Han blev därför tvungen att lägga ner fotografiverksamheten, som först 1879 återupptogs. J företog regelbundet studieresor till utlandet för att tillgodogöra sig nya metoder inom fotografin. Han spred sedan kännedom om dessa i fotopressen, framför allt i det då ledande organet Fotografisk tidskrift.

Då kung Oscar II på sommaren 1887 skulle besöka Marstrand och passerade Gbg på chefsfartyget Drott, beställdes J ombord för att ta ett gruppfotografi. Han var mycket snabb med leveransen, och då fotografiet blev lyckat, utnämndes han till hovfotograf. Vänskapen mellan kungen och J bestod intill den förres död 1907. Varje år då kungen vistades i Marstrand förlade J sin verksamhet dit, där han hade en filialateljé. Reportagen från dessa årligen återkommande sommarbesök samlade han i fotoalbum. De bästa fotografierna utgav J i bokform. Hans bilder illustrerar bokverk som Kungliga säsonger i Marstrand av M Lehman (1931), Från gamle kungens tid av A Levvenhaupt (1939) och Människor i sommarstad av C Krantz (1945). J utgav även boken Göteborgsluft, huvudsakligen innehållande tal hållna vid högtidliga tillfällen och i ordenssällskap. Kung Oscar, som i hög grad uppskattade J både som fotograf, festarrangör, talare, vitsmakare och skribent, tilldelade honom 1895 medaljen Litteris et artibus och utnämnde honom 1907 till riddare av Vasaorden. J kallades på sin 75-årsdag 1913 till hedersledamot i yrkessammanslutningen Sv fotografernas förbund, och Fotografiska föreningen tilldelade honom sin högsta utmärkelse, Adelsköldska medaljen.