Jägerskiöld, släkt

Jägerskiöld, släkt, enligt uppgift härstammande från en Lydik Nilsson, som skall ha levat 1536 (orig:geneal 1764, RHA). Denne uppges ha varit far till frälsemannen Henrik Lydiksson (d 1599 eller 1600), som bodde i byn Hertonäs i Helsinge (nu Hfors), där under 1600-talet flera lågfrälse släkter utan påvisbart samband kallade sig Jägerhorn efter sina vapen. Henrik Lydiksson o hans uppgivna son frälsemannen Lydik Henriksson (d före 1606) i Båtsvik, Helsinge, kan beläggas ha fört ett jägarhorn i vapnet (E 5708, RA; Blomstedt, Taulu IV: 63) o har identifierats med personer med dessa namn, som var fogdar i Borgå län 1577–78 resp 1592–94. Lydik Henriksson skall ha varit far till krono- o frälsefogden Krister Lydiksson (d 1672), som senare blev rådman i Nystad. Dennes son kh Johannes Welinus (d 1684) i Janakkala, Tavastehus län, tog släktnamn efter sin mödernegård Vellua i Nykyrko, Åbo o Björneborgs län, o blev stamfar för den finländska prästsläkten Welin. Han var farfar till prof i logik o metafysik i Åbo Johan Welin (d 1744).

Johannes Welinus bror Claes Jägerhorn (1632–91) deltog i ryska kriget 1656–58 o försvaret av Pommern 1675–78 men led under hemfärden därifrån skeppsbrott vid Bornholm o kom i dansk fångenskap. 1685 befordrades han till major o kommendant på Dalarö skans, o 1686 adlades han med namnet von Jägerhorn. Vid introduktionen 1689 ändrades detta till J, eftersom han inte kunde bevisa, att han var befryndad med de tidigare introducerade släkterna Jägerhorn. I äktenskap med en syster till Urban Hiärne var han far till hovrättsrådet Claes Jegerschöld (1670–1744) i Åbo. Denne kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Sjölax (Syvälahti) i Kimito, Åbo o Björneborgs län, som sedan ärvts inom släkten J ända till nutiden. Hans son häradshövdingen i Övre Satakunda Carl Johan Jegerschiöld (1707–58), som 1756 fick lagmans titel, var far till den som silhuettör verksamme kaptenen Fredrik Jägerschöld (1751–77) i Karlskrona, som även arbetade med utsmyckningen av det wachtmeisterska fideikommisset Johannishus. Carl Johan Jegerschiölds bror Christer Ludvig Jegerschöld (1711–98) deltog i Paul Cronhawens (bd 9) resa 1730–31 med fredspresenterna till Alger o 1741–42 i kriget mot Ryssland. Under pommerska kriget kryssade han 1759 i Nordsjön med anledning av preussiska kapares verksamhet där o sändes sedan på konvojresa till Portugal. 1762 var han en av dem som skötte de sv truppernas hemtransport från Pommern. Han befordrades till vice amiral o kommendant i Karlskrona 1773 samt till amiralitetsråd 1783. Enligt Tersmeden, som var hans konkurrent om höga befälsposter och därför haft svårt för att uppskatta honom, var J känd för sina "elaka façoner" o sitt "brutala o oförnuftiga befäl". I äktenskap med en dtr till presidenten Gustaf Grubbe (bd 17) var han far till Christer Ludvig Jegerschöld (1763–1854). Denne deltog i fransk tjänst i belägringen av Gibraltar 1782 o efter hemkomsten i slaget vid Högland 1788 o Viborgska gatloppet 1790 samt utmärkte sig i sjöstriden vid Jungfrusund sensommaren 1808. S å befordrades han till överste. Hans äldre bror Carl Ludvig Jegerschöld (1758–1811) blev löjtnant 1777 o gick i engelsk tjänst 1776 (Odelberg) o i fransk 1778 samt blev sårad o tillfångatagen i Nordamerikanska frihetskriget. 1783 ströks han ur de sv rullorna för att han utrikes åsamkat sig mycket stora skulder bl a genom att draga falska växlar på sv ambassadören i Paris. Han var far till den temperamentsfulle major Emanuel Jegerschöld (1795–1871), som blivit föremål för en färgstark skildring i Vilhelm Mobergs Raskens.

Dennes äldre halvbror Christer Ludvig Jegerschjöld (1784–1856) — systerson till den engelske amiralen Edward Pellew, viscount Exmouth – deltog i finska kriget 1808–09 o i bevakningen av den avsatte Gustav IV Adolf på Drottningholm i mars 1809, immatrikulerades på finländska riddarhuset 1818 o var överste o chef för finländska generalstaben 1819–22. Christer Jegerschjöld bodde på Sjölax, som farfadern gjort till fideikommiss för honom. På ålderdomen sände han Runeberg uppteckningar om finska kriget o deltog i hyllandet av denne efter tillkomsten av Fänrik Ståls sägner. En av hans döttrar blev i äktenskap med bergsrådet J J v Julin (s 461: J 2) mormor till den finländske presidenten marskalk G Mannerheim. Hennes bror överste Christer Ludvig Reinhold Jägerskjöld (1812–1904) på Sjölax var far till sedermera överkassören Christer Ludvig Edvard J 1856–1924). Denne adopterades 1906 av sin svärfars bror bergsrådet friherre Fridolf Leopold Hisinger (bd 19) med namnet Hisinger-J. Son till honom var docenten med o kir dr Erik Ludvig Edvard Hisinger-J (1888–1948). Ludvig Jägerskjölds bror Gustaf Magnus Leonard Jegerschjöld (1831–71) övervintrade som tf chef på ett ryskt fartyg 1860–61 i vad som sedan blev Vladivostok, på en del äldre engelska sjökort betecknat som Jegerschjöld Town; transitodelen av hamnen kom att efter honom kallas Egerskjeld liksom udden därutanför. Leonard Jegerschjöld befordrades till kapten 1870 o var i äktenskap med en dtr till general Anders Edvard Ramsay far till prof Axel Krister Edvard Leonard J (se nedan). Denne var far till jur kand Gunnar Edvard Leonard J (1892–1918), som stupade vid Tammerfors under finska frihetskriget, fd arkivrådet Olof J (f 1906, d 1986), g m målarinnan Märta Ehrenkrona-J (f 1905, d 1992), o prof Stig J (f 1911, d 1997) samt svärfar till prof Rolf Pipping (1889–1963) i Åbo.