Kalling, släkter

Kalling, släkter.

1 Länsmannen o nämndemannen Mats Persson (d omkr 1573) i Lochteå by o sn, Vasa län, var far till länsmannen där Mikael Matsson (levde 1594). Båda var verksamma inom den österbottniska handeln på Sthlm. Den senares son kontraktsprosten Petrus Michaelis, ibland (Leinberg 1898) kallad Petrus Arctophilax (d 1647) i Kalajoki, Uleåborgs län, blev genom sin son kh Gabriel Kalajokius (d 1648) i Kemi, Uleåborgs län, stamfar för den finländska prästsläkten Calamnius, Zacharias Topelius mödernesläkt, o genom sin son kaplanen Carolus Petri (d omkr 1672) i Kalajoki stamfar för släkten K. Från den senares son kh Carl K (d 1697) i Kalajoki härstammar släktgrenar, som från 1800-talets början kallar sig Siipola o Rajaniemi efter gårdar, där släktmedlemmar då levde. Carl K:s bror assessorn i Svea hovrätt o reduktionsdeputationen Pehr K (1648— 1705) adlades 1698, o dennes söner [a:12327:Pehr K] (se nedan) o Mårten K (1705—65) blev friherrar 1751. Den senare, som författat en skildring av sina resor, bl a i engelsk krigstjänst till Amerika 1724 o till Konstantinopel 1729 samt i Ostindiska kompaniets tjänst till Kina 1740—42 (Bergianska saml, VA), blev kommendör 1756 o landshövding på Gotland 1763. Hans barn dog före honom. Brodern Pehr K, som blev greve 1771, gjorde 1772 det av honom 1754 inköpta säteriet Myrö i Rinkaby, Ör, till fideikommiss. Hans sonson Carl Gabriel Napoleon K (1803—78) sårades två gånger, då han deltog i de engelska hjälptruppernas kamp mot karlistupproret, som han skildrat i Anekdoter, minnen o intryck från ett fälttåg i Spanien 1835—36 (1870). 1848 deltog han i den sv-norska expeditionen till Fyn, o 1859—66 var han överste för Närkes regemente. Sonson till honom är fd prof vid KTH o fd tekn-vetensk dir i Stora Kopparbergs bergslags ab Bo K (f 1892). En bror till Carl G N K var far till Pehr Adolf Fredrik K (1826—83), som blev magister på avhandlingen Riksrådet frih Christer Bondes ambassad till England 1655 (1851). Han innehade Myrö fideikommiss från 1871. Brorson till honom var agenten för Allm sv utsädesab i Svalöv Vive Mårten Ulfsson K (1880—1963). Mårten K gjorde sig främst känd som jaktexpert, kynolog o uppfödare av jakthundar. Han var huvudredaktör för Sv rashundsgalleri (1940), men hans främsta arbete är Taxen i Sverige (1949), den första sv rasmonografin. K skrev också talrika artiklar i S-T o Sydsv dagbladet samt i sv o utländska fackorgan. Ett urval har återgetts i Med bössa, hund o patroner (1940; ny uppl 1947). En annan bror till Carl G N K, kaptenen vid Närkes reg Johan August K (1800—57), gifte sig 1850 med Stam Mait Ersdtr (1810—1902) från Lindbäck i Våmhus, Kopp. En av deras söner, Johan Gustaf K (1842—1919), deltog som frivillig i dansk-tyska kriget 1864 o bodde sedan i många år i Seattle, USA, men dog i Örebro. Han var verksam som landskapsmålare. Brorson till honom är fd 1:e intendenten vid Malmö museum fil lic Sten K (f 1894).

2 Frälsebonden Sven Bengtssons (d 1795, 56 år gammal) i Karup, Östra Karup, Hall, son frälseinspektoren Per Calling (1769—1838) i Daggarp, Tjärby, Hall, var far till Sven Peter K (1819—87). Denne drev till 1854 stor spannmålsrörelse i Helsingborg, var en av stiftarna av Helsingborgs privatbank 1857 o satt från 1868 till sin död i styr för Skånes enskilda banks kontor i Helsingborg. Han var led av Helsingborgs borgerskaps äldste o senare av stadsfullmäktige där, rådman, landstingsman, ordf i fattigvårdsstyr, VD i styrelserna för Pauvres honteux o länslasarettet samt led av flera järnvägsstyr o av hamndirektionen, skolrådet o en mängd komm:er. K var far till överstelöjtnanten Sten Philip K (1860— 1926), som 1894—96 ägde herrgården Timsfors i Markaryd, Kron, o 1910 blev led av direktionen för Skandinaviska kreditab:s kontor i Helsingborg, där han en tid var vice VD. Genom ett 1913 daterat brev av konungen av Montenegro fick han ärftlig barontitel (Rietstap). Hans son, San Marinos generalkonsul i Sthlm fd byråsekr Percival (Percy) K (f 1890), var far till avdelningsdir vid Försvarets forskningsanstalt Sten Patric K (1920—72).