Peter Hammarberg

Hammarberg, Peter, f 4 jan 1814 i Gbg (Domk), d 20 juni 1888 där (ibid). Föräldrar: grosshandl Johan (Jan) Jacob H o Charlotta Lamberg. Elev vid Gbgs handelsinst 20 april 26—19 juni 30, anställd hos grosshandl Sven Renström 31—42, burskap som grosshandl i Gbg 1 april 42, deläg i firma Swen Renström (från 51 Sw Renström & Co) från 43, ensam ledare för firman från 69, syssloman vid Gbgs allm fattigvårdsinrättn 46, led av styr för Gbgs han-delsinst 46—55, av styr för arbetarbostäderna 47—57, av styr för Sjöförs:ab Gauthiod 65—88, ordf för Gbgs handelsförenis fullm 69—83, led av Gbgs stadsfullm från 69, v ordf i Skandinaviska kreditab:s centralstyr 70—88, led av AK 73—75 o 78—87 (led av bankoutsk 75), ordf i Gbgs stifts missions-sällsk 77—83, led av styr för Gbgs barnhus.

G 28 april 46 i Gbg (Domk) m Mary Campbell Barclay, f 18 nov 11 i Port Glasgow, Skottland, d 17 okt 71 i Gbg (Domk), dtr till handl James B o Jacobina Campbell.

H förvärvade tidigt praktiska erfarenheter inom den för Gbg betydelsefulla järnhandeln, sedan han 1831 fått anställning hos Sven Renström, en av stadens ledande järngrossister. Under de följande trettio åren ökade den renströmska firman i jämn takt sin andel såväl i den gbgska mellanhandeln med järn som vad beträffar exporten av järn. Av särskild betydelse var firmans vidsträckta förbindelser med de värmländska bruken, bl a Storfors bruk, där Renström var intressent och vars kommissionär Sw Renström & Co förblev intill 1879. Handelshuset kunde under Renströms och H:s kunniga och omsorgsfulla ledning uppvisa mycket goda rörelseresultat och förskaffade de båda kompanjonerna miljonförmögenheter. Sedan H efter Renströms död 1869 ensam övertagit firman, upptog han såsom delägare grosshandlaren James Leffler (till 1880) och från 1872 George Barclay och sonen James H.

Som ordf i Gbgs handelsförenings fullmäktige kom H — sedan åtskilliga arbetsuppgifter avlastats föreningen till följd av näringsfrihetens genomförande 1864 — särskilt att ägna sig åt frågor som rörde av handelsföreningen förvaltade fonder samt åt Gbgs handelsinstituts organisation och byggnadsfråga, vilken aktualiserades under 1870-talet. I AK framstod H som en typisk företrädare för hemstadens handelsintressen men deltog i övrigt inte i diskussionen rörande 70- och 80-talens stora partifrågor. Hans inlägg gällde företrädesvis sakfrågor av ekonomisk-teknisk karaktär såsom bank- och sjölagstiftning eller frågor av social natur som t ex fångvård och nykterhet.

1877—83 var H ordf i Gbgs stifts missionssällskap under den för sällskapet kritiska tid som följde sedan gbgssällskapet avböjt att — i likhet med Sthlms missionssällskap — uppgå i Sv kyrkans mission efter dennas tillkomst 1876. Den sporadiska verksamheten under dessa år bestod främst i att lämna bidrag dels till den i Indien verksamme, av Peter Wieselgren inspirerade missionären C J Sandegren, dels till Evangeliska Fosterlandsstiftelsens afrikamission. H:s religiöst förankrade varma sociala intresse visade sig i hans deltagande i olika kommunala och privata aktioner och företag inom fattig- och barnavård samt sjukvård.