Samuel Benedicti Hammarinus

Hammarinus, Samuel Benedicti, f i Ovansjö (Gävl), d efter 4 jan 1667 i Sthlm, begr 21 mars 1667 där (Klara). Föräldrar: bonden Bengt o h h. Inskr vid UU juni 27, prästv 29, komminister i Norrmalms förs i Sthlm 30, mag vid UU 29 jan 39, konrektor vid Sthlms trivialskola 20 maj 39, tillika rektor där 10 maj 40, tredje ord k hovpred 12 dec 43, led av prästeståndet 43, 50 o 60, överhovpred 23 juni 47 (trol ej tilltr), kh i Klara förs i Sthlm 27 okt 47, tillika kh i Bromma 12 jan 52, kontraktsprost, avsatt juli 63.

G 1) m Brita Thomasdtr, begr febr 49 i Sthlm (Klara), dtr till borgmästaren Thomas Johansson; 2) 12 dec 50 i Sthlm (Nik) m Maria Catharina Karckman, begr 4 jan 81, dtr till rådmannen Henrik K o Anna Andersdtr samt omg m k livmedicus rådmannen Zacharias Wattrang (d 87).

I den danskfödde med dr Gerhard Stalhoffs resebeskrivning från Sthlm 1660 nämnes också kyrkoherden i Klara församling »Mäster Samuel, en allmänt aktad man». Efter honom har Mäster Samuelsgatan i Sthlm fått sitt namn. Vid tillsättningen av kyrkoherdetjänsten i Klara 1647 hade H ej fått röstövervikt men ärkebiskopen, pådriven av H själv, ingrep, och H blev utnämnd. Den stora ovilja, som utnämningen alstrade inom församlingen, visade sig senare vid hans avsättning. Denna fortsatta ovilja hade flera orsaker. H kom på kant med konsistoriet, som anklagade honom för att sällan deltaga i dess överläggningar. Han beskylldes också för procenteri. Eljest gjorde han en stor insats som initiativtagare till Klara skola 1649.

Det är, utom på grund av skolbygget, egentligen genom sin avsättning, som H blivit känd. Han hade 1652 blivit kyrkoherde även i Bromma. I prästgården där hade våren 1663 en piga tagit sitt liv genom hängning. H befallde, att hon skulle skäras ned, men alla tjänare nekade göra detta. Den fördomsfrie H skar då själv ned henne, varpå hon begravdes en följande dag, sedan kyrkfolket avlägsnat sig. Att skära ner en död ansågs emellertid vid denna tid som något skamligt, som det endast tillkom bödeln att utföra. H stämdes till Sollentuna häradsrätt och rannsakades. Han erkände nedskärningen och att han felat, men begravningen »ville han väl defendera, efter hon således haver tagit uti sjukdom och yra sig livet av». Målet gick ända till K M:t och domen blev hård: H avsattes juli 1663 både i Bromma och Klara. Saken avspeglar sig i ett brev (1 april 1663) av Johan Ekeblad, där formuleringen synes antyda, att en upplyst man som han hade sina sympatier på H:s sida. Längre fram fick han genom nåd tillbaka prästämbetet — men ej kyrkoherdetjänsten — och restituerades till heder och ära. Han bodde kvar i Sthlm och höll föreläsningar vid Sthlms gymnasium. Skolhuset på Klara kyrkogård vittnar än i dag genom en inskription om hans nit för denna kulturinrättning. — H var mycket förmögen. Han ägde gård i Klara, hus vid Drottninggatan, två andra gårdar och två väderkvarnar på Norrmalm samt stenhus i staden mellan broarna. Till hans välstånd hade hans långivarverksamhet, för vilken även samtiden reagerade, bidragit. Hans söner Gustaf och Samuel Hammarin adlades med namnen Hammarberg resp Hammarfelt. Gustaf H blev far till Henrik Hammarberg (s 146).