Simon Berend (Bernhard) Hebbe

2 Hebbe, Simon Berend (Bernhard), son till H 1, dp 5 sept 1726 i Sthlm (Ty), d 26 febr 1803 där (ibid). Anställd hos fadern som bokhållare, kompanjon med sina bröder i firma Chr Hebbe & Söner, Sthlm, 62—omkr 79, erhöll burskap 22 nov 1763, kommerseråds titel 2 juni 89.

G 14 febr 60 i Sthlm (Ty) m Maria Ulrica v Bippen, dp 15 aug 39 där (ibid), d 3 okt 08 där (ibid), dtr till grosshandl Philip v B o Christina Hardt.

H hade liksom sin bror Johan Fredrik blivit delägare i faderns firma redan under dennes livstid, och efter faderns död 1762 fortsatte bröderna kompanjonskapet. Handelshuset, som även i fortsättningen kallades Chr Hebbe & Söner, hörde under 1770-talet liksom under Christian H:s tid till de främsta importfirmorna men framträdde också i ökad utsträckning som exportör. 1780 leddes det av Johan Fredrik och Christian H d y. H hade då utträtt ur firman men engagerade sig även därefter i viss utsträckning inom utrikeshandeln. Fr o m 1780-talet hörde han dock varken som importör eller exportör till det främsta skiktet av Sthlms köpmän. Hans export bestod huvudsakligen av beck och tjära, och han var delägare i stadens tjärhov.

H var en av direktörerna i Ostindiska kompaniet under dess tredje oktroj och innehade betydande aktieposter i både Ostindiska och Västindiska kompaniet. I likhet med flera av tidens främsta köpmän hedrades han med kommerseråds titel. Från 1780-talet framstår H emellertid mindre som grosshandlare än som rentier och godsägare. En del av hans förmögenhet härstammade från hans svärfar Philip Andreas v Bippen (d 1766), vilken liksom Christian H var en av de största spannmålsimportörerna under frihetstiden. Större delen av sina tillgångar placerade H i jordegendomar. 1779 köpte han Tynnelsö och 1782 Östanå samt följande år Mälby med Vira bruk. Han ägnade under 1700-talets sista årtionden en stor del av sin tid åt jordbruket på Östanå, där han 1791 började bygga ett nytt slott efter ritningar av slottsmurmästaren J D Degenaer och J L Desprez. Slottet synes ha inretts efter idéer och mönster av Louis Masreliez. Även H:s bostad i Sthlm, det s k H:ska huset på Riddarholmen, torde av bouppteckningen att döma ha varit mycket förnämligt inredd.