Carl Fredrik Georgii

1 Georgii, Carl Fredrik, dp 26 aug 1715 i Sthlm (Ty), d 12 april 1795 i Uppsala. Föräldrar: hovapotekaren Peter Eberhard G o Brita Eleonora Ziervogel. Inskr vid UU 13 okt 29, prom vid uti univ, eo kanslist i utrikesexp 22 okt 45, informator för riksrådet Thure Gabriel Bielkes söner, doc i historia vid UU 51, prof där 13 dec 53–2 maj 81, rektor där 57, 66 o 75. – LPS 72.

G 21 sept 58 på Hallstaberg, Björksta (Vm) m Maria Elisabeth Appelbom, f 14 mars 41 i Horn (Skar), d 27 febr 23 i Uppsala, dtr till majoren Carl Samuel A o Magdalena Christina Julin.

Som historiker har G främst gjort sig känd genom sina två disputationsserier Historia foederum, praecipue recentiorum, Sveciam inter et Russiam (1758–62) och Historia foederum, praecipue recentiorum, Sveciam inter et Daniam (1758–76). I den förstnämnda serien behandlar han Sveriges fördrag med Ryssland från äldsta tid till 1500-talets slut, medan den andra serien fördes fram till 1435. I den senare diskuterade han unionsbrevet i Kalmar 1397 och satte därvid dess rättsgiltighet i fråga. Skälen härtill var att endast ett fåtal stormän undertecknat brevet och att de sex exemplar av detta, som skulle ha utväxlats, aldrig blev utfärdade. Enligt hans mening stod drottning Margareta bakom unionstanken i brevet, medan det var aristokratin, som förhindrade, att det ratificerades. G:s synpunkter kom att bilda utgångspunkten för den senare debatten om unionsbrevets giltighet. »I själva verket hade Georgii för första gång självständigt ställt och klart fattat unions- brevets problem. Han hade därtill sökt lösa det skarpt logiskt» (L Weibull).

Bland G:s övriga insatser kan nämnas, att han ordnade och registrerade Palmskiöldska samlingen i UUB (kat i M 29 o 29 a), ett mångårigt arbete, som enligt hans egen uppgift var färdigt i början av 1791.