Johannes Gezelius

3 Gezelius, Johannes, son till G 2, f 6 maj 1686 i Narva, d 18 maj 1733 i Borgå, begr 11 mars 1734 i Åbo. Inskr vid Åbo akad 99, mag där 04, studerade vid skilda univ i Tyskland, Holland o England 04–09, eo teol prof vid Åbo akad 3 okt 10, erhöll Sagu i prebende 11, vistades i Sverige 13–20, 3:e teol prof i Åbo 7 jan 20, 2:e teol prof 2 juni s å, biskop i Borgå 18 okt 21, teol dr vid UU 23 febr 32.

G 25 okt 20 i Sthlm (Ridd) m Helena Arnell, f 97 trol där (Maria), d 1 aug 51, begr 15 sept 52 i Åbo, dtr till superintendenten Jonas Laurentii A o Helena Swebilia, adl Adlerberg.

G:s studier omfattade såväl filologiska som teologiska ämnen, och under sin långa utlandsvistelse ägnade han sig åt bl a orientalisk språkvetenskap. I Greifswald studerade han för en känd motståndare till pietismen, Joh Fr Mayer, och disputerade under dennes presidium. 1708 uppehöll sig G huvudsakligen i Rostock. Där idkade han teologiska studier, inhämtade kännedom om de nyare religionsstridigheterna och åhörde ett »collegium antipietisticum». Under åren därefter ombetroddes honom av fadern särskilda uppgifter i samband med utarbetandet av böndagstexter och framför allt i samband med det s k Gezeliuska bibelverket, påbörjat av hans farfar och verksamt befordrat av fadern. Efter dennes död (1718) fick G i uppgift att övervaka tryckningen m m. Verkets sista delar utkom på 1720-talet – det fullbordades 1728. Under de sista åren nödgades G emellertid överlåta huvudansvaret åt andra personer, emedan tryckningsarbetena utfördes i Sthlm. Före överflyttningen dit hade han verkat även som akademisk och kyrklig lärare. Bevarade manuskript utvisar, att han predikat även på finska.

Sitt biskopsämbete tillträdde G i praktiken våren 1722 efter att ha blivit invigd därtill i Uppsala. Innan lämpliga lokaliteter kunde anskaffas i Borgå sammanträdde han med sitt domkapitel i Pemå. Som en följd av stora ofreden var de kyrkliga förhållandena i G:s stift svåra att överblicka. Församlingsmedlemmarna hade mångenstädes levat under hårda villkor. Prästbristen var kännbar. Ett återuppbyggnadsarbete av betydande mått förestod sålunda G. Han visade sig äga förmåga att målmedvetet angripa svårigheter och bemästra bristfälligheter, oaktat han till sin natur var mera tillbakadragen, mindre kraftfull än fadern och farfadern och i avsaknad i synnerhet av den senares hänsynslöshet. Redan under resan norra vägen från Sverige förrättade han sina första visitationer. De följdes senare av andra i stort antal, varvid han inte minst ägnade uppmärksamhet åt kyrkotukten. Prästmöten hölls såväl i Borgå som i Karelen. Skolväsendets utveckling ägnades mycken omsorg av G. Det nyupprättade Borgå gymnasium blev föremål för hans särskilda intresse. Han tog initiativet till en trivialskola i Nyslott. I mån av möjlighet stödde han strävandena att uppbygga förfallna kyrkor och prästgårdar. Han var en uppskattad predikant och framstod bl a som sådan som ett föredöme för prästerskapet i Borgå stift. En ödmjuk fromhet har ansetts karakteristisk för G.