Giers, släkter

Giers (Gjers), släkter.

1 Handlanden i Borås Hans Nilsson Gärs (levde ännu 1700) var född i Gässlösa strax utanför staden (enl dpb-notis om hans dtr 1694). Han blev far till kyrkoherden Andreas (ej Andreas Johannes) G (1696–1756) i Bredared (Älvsb), som var riksdagsman 1742–43. Från honom härstammade en västgötsk prästsläkt, som utdog i Sverige i mitten av 1800-talet.

2 Skräddaren Peter G (1673–1732) i Hudiksvall blev far till Eric Petter G (1701–80). För sitt deltagande aug 1723 i den pietistiska sammankomsten i Sickla, sydost om Sthlm, anklagades han inför en särskild kommission 1723–25 men benådades. G var då hjälppräst hos en komminister i Sthlms Storkyrkoförsamling, som nu av konsistoriet förbjöds att ha honom i sin tjänst. Han blev emellertid 1726 komminister i Skeppsholmsförsamlingen under den bekante Eric Tolstadius, vilken han efterträdde som kyrkoherde 1747. Genom konrektorn vid stadens trivialskola Thore Odhelius vanns G senare för herrnhutismen, till vars ivrigaste förkämpar han kom att höra. Hans aftonsångspredikningar fyllde Skeppsholmskyrkan med många av de allvarliga fromma ur olika läger, o hans predikningar o uppbyggelsetraktater kom att bli flitigt lästa även under 1800-talets väckelser. Särskilt må nämnas G:s på en gång undervisande o uppbyggliga skrift Kärnan af Doct. Luthers lära (1748), varav nya upplagor utkom 1799, 1827, 1852, 1859 o 1863 samt en finsk översättning 1861. Som kyrkoherde visade han sig även vara en praktiskt skicklig organisatör o ekonom.

G:s dotter Margareta Christina G (1731–96), g m professor Olof Murén, var verksam som målarinna, o sonen Eric G (1729–91) var grosshandlare i Sthlm till 1777, då han uppsade sitt burskap o flyttade till Sätra i Ed (Sth), därefter till Hakunge i Össeby-Garn (Sth).

3 Överstelöjtnant Ambjörn G (d 1745) i Gbg var efter Tönningens kapitulation dansk fånge 1713–16 o deltog därefter i Karl XII:s norska fälttåg. Han blev farfar till kommendanten i Gbg överste Gustav Gjers (1748–1825). Söner till denne var bl a postdirektörerna Anders Gjers (1789— 1865) o Gustav Adolf Gjers (1797–1876) i Gbg, av vilka den förre blev far till magistratssekreteraren där Gustav Edvard Gjers (1815–81). En annan son till överste Gustav Gjers blev farfar till metallurgen o chefsingenjören Carl Johan (John) Gjers (1830–98), som från 1851 var verksam i England o blev internationellt känd som uppfinnare av nya metoder vid järnframställning. Hans bror Samuel Gjers (1840–1900) var expert på ståltillverkning o modern bruksdrift o grundade jämte en svåger en ingenjörsfirma i Arboga 1876.

Ambjörn G sålde 1721 ett hus i Gbg tillsammans med varvskommissarien o överkamreraren i Karlskrona Lorentz G (d 1733), som alltså troligen var hans bror. Denne blev far till köpmannen Lorentz G (1718–63) i S:t Petersburg. Flera av dennes ättlingar nådde höga poster i rysk tjänst, framför allt hans sonsons son, utrikesministern Nikolaj G (1820–95), som var rysk envoyé i Sthlm 1872–75.