Grönstedt, släkt, härstammande från majoren vid Dalregementet Johan G (1676—1724), som blev sårad i slaget vid Gadebusch. Han var enligt Gagnefs (Kopp) dödbok född i Småland. I äktenskap med en dtr till prosten Jacob Gezelius blev han far (Dala-Järna A I: 3, p 75, ULA) till auditören Jacob G (1720—1807) i Noret, Leksand (Kopp). Son till honom var bruksinspektoren Johan G (1761—1817) i Limå, Leksand, som blev far till vinhandlaren Johan Daniel G (1806—76).
Denne var från 1819 anställd på Falu källare o från 1824 hos vingrossistfirman Mazer & Co i Sthlm, där han 1830 blev kypare. Efter verksamhet hos firma Michaelson & Co, som köpt Mazer & Co:s vinlager, fick han 1833 burskap som vinskänk. S å övertog han källaren Stiernan i huset Österlånggatan 45, en av Sthlms mest kända vinkällare med anor sedan 1600-talet. 1849 avvecklade G sin verksamhet på Stiernan med anledning av att han 1846 startat en vinhandel utan utskänkning i huset Västerlånggatan 68 (von der Lindeska huset). Denna vinhandel, som 1857 flyttades till Stora Nygatan 31, hade punsch som specialité. G var 1845—67 huvudman för vinskänkssocieteten i Sthlm, från 1850 en av stadens femtio äldste o 1863—67 ledamot av stadsfullmäktige samt suppleant i drätselnämnden. 1865 blev han riddare av Vasaorden, o vid sin död var han en förmögen man. Vinhandeln drevs därefter under namnet J D Grönstedt & Co av W Schuldheis (d 1907), som var gift med en kusindtr till G, o C Hedström (d 1904), senare avlösta av sina söner H Schuldheis o N Hedström. Under de sistnämndas tid växte firman ut till ett stort företag, o filialer öppnades i Lübeck 1908 o i Tavastehus 1911. Efter sin kompanjons död sålde N Hedström 1916 firman till ab Sthlmssystemet, som ombildade den till ab J D Grönstedt & Co. Under denna beteckning drevs firman 1917—30 av Sthlmssystemets dotterbolag ab Vin- & Spritcentralen.
G:s son Johan Gustaf Anton G (1845— 1929) började 1874 utge den litterära tidskriften Nu. Johan G betalade ovanligt höga honorar o lyckades förvärva bidrag från framstående författare som V Rydberg, C Snoilsky o C D af Wirsén. Rydberg publicerade där sin bekanta dikt Dexippos, o även den då unge Strindberg medarbetade. Oscar II lät där införa ett poem o tilldelade G 1876 Litteris et artibus. 1877 nedlades tidskriften, som då övertagits av skalden Edvard Bäckström. Den åsyftas sannolikt med »poesiaktiebolaget Då» i Strindbergs Det nya riket (kap Våra idealister). S å uppfördes på K teatern en komedi av G med titeln Också en förlovning, vilken fick ett välvilligt mottagande.
Samtidigt med Nu hade G 1875—77 utgivit det illustrerade månadsbladet Eko o under senare halvåret 1876 den av Bäckström redigerade tidskriften Teater o musik. Kortvariga blev också en rad senare periodiska publikationer. De talrika romaner, noveller o komedier samt kulturhistoriska, gastronomiska o grafologiska arbeten, vilkas författande fyllde G:s liv ända upp till åttioårsåldern, har nu huvudsakligen kuriositetsintresse. Ett visst värde har dock Mina minnen, 1—2 (1918), som innehåller åtskilliga personhistoriska uppgifter.