Gyllenanckar, släkt

Gyllenanckar, släkt, härstammande från amiralen Henrik Arvidsson (d 1578 genom drunkning), vars mor Agneta Marcusdtr tillhörde borgerskapet i Åbo (STb). Hans bror Gorgonius Arvidsson (d senast 1567) har avgivit skinnkammarräkenskaper 1553—57 o var arkliskrivare 1561 (Hausen). Deras far säges (Isogæus) ha hetat Arvid Henriksson till Sillvik i Botkyrka (Sth). Denne synes emellertid ej vara känd från samtida källor o kan knappast ha ägt Sillvik, som först genom Henrik Arvidssons giftermål med en dtr till riksrådet Dionysius Beurræus (bd 4) kom i släktens besittning.

Henrik Arvidsson nämnes som skeppshövitsman från 1565 o dömdes 1567 till döden av Erik XIV:s nämnd för att han föregående år underlåtit att företa en expedition med sex skepp från Östersjön till Kattegatt. Avrättningen kom emellertid ej till stånd, o redan på senhösten s å fick han order att med fyra skepp bevaka farvattnen mellan Södertörn o Öland. 1570 blev han amiral för en sv flotta vid Kalmar, med vilken han s å undsatte Reval, som belägrades av den danske konungens bror biskop Magnus av Ösel. 1571 adlades han o blev amiral över den sv flotta som blockerade Narva. 1573 fick han överinseendet över skeppsbyggerierna i riket, o 1575 erhöll han det underamiralsämbete som nu tillkommit. Vid blockaden av Narva var han verksam även 1573 o från 1575 till sin död. 1577 brände han fiendernas blockhus vid floden Narvas mynning o sökte med sin flotta gå uppför floden men hindrades av storm o motström. Hans sätesgård var Vällinge i Salem (Sth), ett kronohemman som donerats till svärfadern.

Hans son Gorgonius Henriksson (d 1628), som i en närvarolista från riksdagen 1627 kallas G, var 1617—20 en av de tre sv kommissarierna vid gränsläggningen i Keksholms län o blev 1621 assessor i Svea hovrätt. Genom gifte kom han i besittning av sätesgården Brunnsholm i Enköpings-Näs (Upps), o 1623 lät han uppföra det ännu bevarade g:ska gravkoret i Enköpings-Näs kyrka (I Rosell, Sveriges kyrkor. Uppland, 11:1, 1966).

Hans son Gabriel G (1611—57) blev assessor i kammarrevisionen 1639 o underståthållare i Sthlm 1641 (ej 1642) samt var landshövding i Kalmar (ej Kronobergs) län 1645—55. Som landshövding synes han ha varit mycket duglig. I Kalmar bildade han ett bolag för salthandel, vari han själv ingick som delägare. 1652—53 var G en av de sv legaterna vid de resultatlösa underhandlingarna i Lybeck om fred med Polen. Hans son Bengt G (1646—96) blev assessor i Svea hovrätt 1674 o vice president där 1695. Släkten utdog på manssidan med dennes son överstelöjtnant Gabriel G (1681— 1739), som deltagit i bl a striderna vid Saladen, Gemäuerthof o Ljesna samt varit rysk fånge 1709—22.