Petrus (Petter) O Hahn

Hahn, Petrus (Petter) Olai, f trol 1650 i Uråsa (Kron), d 12 dec 1718 i Sverige. Son till en bonde. Elev vid Växjö skola 19 mars 61, vid Växjö gymn 69—72, inskr vid Åbo akad 27 juni 72, amanuens vid bibl där 14 okt 75, bibliotekarie 27 juli 77 (ed 19 aug 90), disp pro gradu 31 okt 79, mag 24 nov 79, eo prof i fysik 17 sept 81, allt vid Åbo akad, prof i historia vid LU 82 (tilltr ej), prof i fysik vid Åbo akad 83.

G 12 jan 81 i Åbo m Margareta Lietzen, dtr till assessorn Nils L.

Petter H efterlämnade inte några disputationer eller andra skrifter med säkerhet författade av honom själv. Att få ett fast grepp om hans vetenskapliga profil och förmåga är därför vanskligt. Vad som däremot förefaller klart är, att han som lärare utvecklade flit och förmådde inspirera sina elever. Under hans presidium utgavs i Åbo inte mindre än 125 disputationer. Ungefär hälften av dessa hänför sig till fysiken, resten till fysiologin, medicinen, övrig naturvetenskap och i samband därmed stående filosofiska frågor. De vittnar om att H lät sina respondenter tämligen självständigt utarbeta sina skrifter men också om hans egna mångsidiga intressen. En del av dem byggde på redan föråldrade författares teser, i andra åberopas den samtida vetenskapens främsta auktorer. Några avhandlingar visar att cartesianismen nu vunnit insteg i Åbo, i andra hänvisas exempelvis till William Harvey, den berömde engelske fysiologen. I naturvetenskaperna stod H:s elever i regel främmande för teologisk bevisföring; äldre föreställningar saknades inte helt i dem, avhandlingarna bygger i relativt stor utsträckning på iakttagelser, sällan på ren spekulation. De som rörde sig inom astronomin vittnar om att den heliocentriska uppfattningen inte ännu anammats. Inom zoologin berördes bl a frågor om djurrikets indelning, inom medicinen ämnen sådana som nervsjukdomarna, blodet och matsmältningen.

H kan knappast kallas en självständig forskare, men det förefaller uppenbart, att grunden till en modernare naturvetenskaplig uppfattning lades under hans långa professorstid i Åbo. Hans likaså långa tid som bibliotekarie präglades däremot inte av handlingskraft eller initiativrikedom. Bibliotekariesysslan var för honom främst en källa till biinkomster.