Fredrik P Hierta

5 Hierta, Fredrik Philip, son till H 2, f 13 dec 1815 i Sthlm, Jak, d 9 juni 1889 i Främmestad, Skar. Inskr vid UU ht 29, kadett vid Karlberg 1 aug 30—24 okt 31, teol ex maj 31, fanjunkare vid livreg:s dragonkår 12 juni 33, kornett 21 dec 33, off:ex 19 mars 34, avsked 30 mars 41, elev vid E Nonnens lantbruksinst på Degeberg, arrenderade Främmestad, inköpte godset av Oscar I 45, led av Skaraborgs läns hushålln:sällsk:s beredn:utsk 6 aug 49—59 o 3 aug 63—67, medarb i tidn Väktaren från 53, deltog i riksdagarna 53—54, 56—58, 59— 60 o 65—66, red o ansv utg av Väktaren juni 65—78, led av kyrkomötena 68, 73, 78 o 83, ordf i Skaraborgs läns landsting 70, v ordf där 71, led av sv kyrkans missionsstyr 74, led av FK 78—85 (led av konstit:-utsk 80—85).

G 12 juli 47 i Frötuna, Sth, m Amalia Bernhardina Nordström, f 1 sept 25 i Sthlm, Nik, d 12 jan 12 i Främmestad, dtr till kontraktsprosten TD Abraham N o Sofia Emilia Lindgren.

Som ägare av det tidigare släktgodset Främmestad arbetade Fredrik H ständigt på att förbättra jordbruket genom ett konsekvent genomfört cirkulationsbruk. Foderväxtodlingen ansåg H absolut nödvändig för ett rationellt jordbruk och för avhjälpande av det vanliga svältfödandet av boskapen under vintern. Den växtföljd som införts på huvudgården sökte H övertala sina arrendatorer och torpare att tillämpa. För markernas utdikning verkade han energiskt. Som ledamot av riddarhuset sökte han även befordra jordbrukets modernisering. H såg i skogen en av landets värdefullaste tillgångar, och skogsvården var ett av hans huvudintressen. Han lyckades motionsvägen på riddarhuset få infört en ny stängsellag, enligt vilken varje djurägare blev ansvarig för att hans djur inte gjorde intrång på grannarnas ägor. Denna lag blev av betydelse både för skogsvård och foderväxtodling.

Alltifrån sitt tillträde på Främmestad verkade H för nykterhetssaken på godset och i hemorten. En av hans första åtgärder var att lägga ned gårdens bränneri. På 1853—54 års riksdag var frågan om ny lag för brännvinsförsäljning ett bland de viktigaste ärendena. H yrkade, att man borde ta motsvarande norska lag till förebild. Han ansåg även, att det framlagda förslaget till ny lag bort vara betydligt mera restriktivt och reserverade sig sedan mot det fattade beslutet.

H hade redan i barndomen fått religiösa intryck och den kristna livssynen blev avgörande för hans verksamhet. I religionsfrågan satte han in sina bemödanden på förverkligandet av tre åtgärder: konventikelplakatets avskaffande, rätt att använda de före 1811 gällande kyrkliga böckerna och frihet från de hårda straffen för dem som separerade från kyrkan.

H verkade även för folkskoleväsendets förbättring. På hans initiativ beviljades vid två riksdagar årliga anslag till Torsten Rudenschölds skolverksamhet. Vid riksdagen 1856 framlade han ett eget förslag till skolväsendets organisation. Enligt detta borde ute i bygderna finnas småskolor, tillräckligt många för att alla barn skulle få undervisning. Jämte dessa borde inrättas högre folkskolor för barn med fallenhet för vidare utbildning. Lärarna vid dessa skolor borde helst utbildas vid universiteten. De skulle i bildning, ekonomiskt och socialt, vara jämställda med läroverkslärarna. Ett antal folkskoleinspektörer borde även anställas.

I december 1853 utkom i Sthlm en ny tidning, Väktaren, med August Posse som redaktör. Som medhjälpare i sitt tidningsföretag hade Posse sin vän H och Betty Ehrenborg. Enligt sitt program var Väktaren ett politiskt organ på kristen grund. Innan Posse avled 1865, uttalade han en önskan, att H skulle överta utgivandet, och han ansåg sig därför förpliktad att åta sig uppdraget. Som redaktör utvecklade H sin åskådning i samhälleliga och religiösa frågor. I representationsfrågan yrkade han, att inga censusbestämmelser borde förekomma, då de skapade klasskillnad mellan förmögna och fattiga. AK borde utses genom samfällda val, FK genom någon form av klassval för att duglighet och kunnighet skulle komma till sin rätt. Det de Geerska förslaget skulle enligt H ge bönderna en dominerande ställning i AK på bekostnad av andra samhällsklassers rätt till representation.

När H gick bort 1889, var Främmestad, som han övertagit 45 år tidigare, en mönstergård. Både jordbruket och skogsvården stod högt enligt dåtida krav, och arrendatorer och torpare hade nått en betydligt bättre ekonomisk ställning än på de flesta andra gods.