Tillbaka

G Olof (Olle) Hjortzberg

Start

G Olof (Olle) Hjortzberg

Illustratör, Målare

Hjortzberg, Gustaf Olof (Olle), f 14 nov 1872 i Sthlm, Klara, d 8 mars 1959 där, Engelbr. Föräldrar: överingenjören Arvid Olof H o Maria Henriette Lyon. Elev vid Bergh & Lundqvists målarverkstad i Sthlm, vid FrKA 24 sept 92—97, utländska studieresor 98—05, rådgivare i dekorativ konst vid FrKA 06, lär där 09, prof i teckn där 3 nov 11—19 nov 37, dir för FrKA 20—41, ledare för skolan för dekorativ konst 14 jan 21—38, ordf i Sv slöjdfören 26—31, uppehöll tjänsten som prof i måln 37—39. — LFrKA 08 (v preses 43—51).

G 24 april 98 i Sthlm, Klara, m Elin Mathilda Andersson, f 16 aug 72 där, ibid, d 4 jan 44 där, Engelbr, dtr till handl Per Johan A o Erika Taflin.

Olle H började redan som skolpojke i Linköping att måla akvareller, mest små romantiska naturstudier, som han sålde genom en bokhandel i staden. Hans föredöme och i viss mån läromästare var fadern, som i sin ungdom studerat för den kände landskapsmålaren, prof P D Holm. 1886 flyttade H till Sthlm, där han fick bo hos en syster, gift med arkitekten Emil Melander. Större betydelse för hans konstnärliga utveckling fick en annan svåger, sedermera slottsarkitekten Agi Lindegren, som var en framstående illustratör och bokdekoratör. På hans kontor lärde sig H att lösa ornamentala uppgifter. Som lärling i Bergh & Lundqvists målarverkstad fick han också utföra en del arbeten i Uppsala domkyrka, där målarmästaren Edvard Bergh ledde dekoreringen efter skisser av Lindegren.

Hösten 1892 blev H elev vid Konstakademin. Arbetet där torde han närmast ha känt som en plikt, vilket dock inte uteslöt betydande framgångar. Sålunda fick han medaljer bl a för förslag till dekorering av ljusgården i akademins nya hus och för sina illustrationer till Thomas a Kempis.

I april 1898 lämnade H och hans hustru Sthlm för en längre utlandsresa, finansierad med stipendiemedel. Den gick först till Paris, där H bl a kopierade i Louvren, och därifrån till den nordfranska kusten i Normandie och Bretagne. Mest tilltalades han av folklivet och de religiösa ceremonierna i de små byarna. Det främsta resmålet var emellertid Italien, dit han ankom i början av november. Den största upplevelsen var besöket i Florens hösten 1899, där han studerade och beundrade de gamla frescomålarna Ghirlandajo, Gozzoli och Lippi. I Perugia imponerades han av Peruginos fresker och i Assisi tog han bestående intryck av Giottos, Cimabues och andra fransiskanska målares verk. Därefter ställdes färden till Syrien och Palestina. I Heidenstams spår fann H här vägen till den orientaliska miljö, vars färger för alltid skulle skimra i hans konst. Efter återkomsten till Italien målade han altartavlan till Karbennings kyrka, Maria Magdalena vid Kristi grav, som han visade vid 1901 års akademiutställning.

Med akademins stora resestipendium på fickan reste H 1902 åter ut i Europa. I London studerade han den assyriska samlingen i British Museum. Sommaren 1903 fullbordade han i Italien illustrationerna till Leverans Legender och visor. En tid bodde han i Rom, sysselsatt med kopiering av gamla mästare, och som avslutning på resan besökte han Ravenna för att som han länge önskat få studera de bysantinska mosaikerna. I juni 1905 återkom han till Sverige med ett rikt bagage av skisser och målningar. Han var nu inställd på att stanna hemma och arbeta på det område han kände vara sitt, nämligen det kristna monumentalmåleriet.

H:s första stora verk efter hemkomsten blev de fyra glasfönstren till koret i Katarina kyrka, som skildrar Kristi födelse, dop, uppståndelse och himmelsfärd. Därefter tog han itu med dekoreringen av taket i Klara kyrka, som i monumentala scener skildrar Jesu liv. Nästa stora arbete var utsmyckningen av den av Ferdinand Boberg på Knut Wallenbergs uppdrag ritade och uppförda Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, som stod färdig 1913. Resultatet blev figurativt oerhört rikt, ett vimmel av kristna gestalter, scener och symboler i blått, guld, rödbrunt och violett i en av bysantinsk och assyrisk konst starkt påverkad stil. Därefter följde målningarna i Engelbrekts-kyrkan i Sthlm 1914 och en rad andra murala uppgifter. Vid sidan därav målade han altartavlor, bl a Heliga Veronica med svetteduken till Högalidskyrkan 1923.

H var också verksam som bokillustratör. Hans största uppdrag på detta område var Gustaf V:s bibel, som utkom 1927. 1912 gjorde H affischen till Olympiska spelen i Sthlm. Han har också anlitats som tecknare av frimärken. Bl a har han utfört de vackra Nya Sverige-märkena och post jubileumsserierna. H har framträtt även som grafiker, porträtt-, staffli- och akvarellmålare. Främst står dock de bidrag han lämnat till förnyande av det sv muralmåleriet. Vid sidan av alla -ismer skapade han sin egen stil, grundad på en intim kännedom och förtrogenhet med kristna symboler och den äldre kyrkliga konstens uttrycksmedel och en mer än vanlig yrkesskicklighet.

Barbro Schajfer


Svenskt biografiskt lexikon