Hultman, släkter

Hultman, släkter.

1 Handlanden i Norrköping Lars Hemmingsson (d 1688), som sannolikt var bror till stamfadern för släkten Forelius (bd 16), Jöns Hemmingsson, hade flera söner som kallade sig H. En av dem var storköpmannen o rådmannen Hans H (d 1707) i Norrköping. En annan son var handlanden Lorentz H (d 1702) i Norrköping. I sitt första gifte var han far till ryttmästaren Johan H (1690—1729), som 1719 adlades Adelswärd (bd 1), o i sitt andra till protokollssekreteraren, sedermera landshövdingen Carl H (1699—1788), som 1743 adlades Carlskiöld (bd 7). Hans änka gifte om sig med prof Petrus Schyllberg i Uppsala, sedermera biskop i Skara. Johan Adelswärds helbror Lorentz H (1692—1753) var delägare i tobaksspinneriet Krönta Morian o sockerbruket Gripen i Norrköping, stadens skeppsvarv o Gusums mässingsbruk i Ringarum, Ög. Son till honom var grosshandlaren Johan H (1734—77) i Norrköping. Med dennes brorson överstelöjtnant Gustaf H (1747—1802) torde den ofrälse släktgrenen ha utdött.

2 Erik H (levde 1724) var kornett först vid Smålands kavalleriregemente o sedan vid Livregementet till häst. Efter sitt avsked 1720 bodde han i Solvalla, Faringe, Sth. Han var far till rådmannen Carl H (1712— 88) i Ekenäs, som fick burskap där 1743 o var rdgm 1769—70. Söner till honom var rådmannen i Ekenäs Fredrik H (1737—84) o köpmannen Carl H (1763—1820), den ende köpman i stort format, som dittills verkat i Ekenäs, o stadens centralgestalt på handelns o rederinäringens område. Han lyckades med nästan allt han företog sig o fick några år före sin död kommerseråds titel. Han var far till danske vicekonsuln i Ekenäs Carl Fredrik H (1795—1856), vars son tyske konsuln i Ekenäs Frithiof H (1831 —90) under mer än tre decennier var den främste och mest inflytelserike bland stadens borgare. Hans son Oskar Fredrik H (1862—1929) disputerade 1905 på en avhandling om Hälsingelagen o Upplandslagens ärvdabalk i Cod Ups B 49. Oskar H blev 1907 docent i nordiska språk samt fick 1909 en personlig eo professur i sv språket o litteraturen, allt i Hfors. Han publicerade bl a även en grundläggande framställning om De östsv dialekterna (1894), utgåvor av Jöns Buddes bok (SSLF 31, 1895) o Upplandslagen (SSLF 127, 1916) samt skrifter om vissa ljudförhållanden i de nordiska språken, om finlandssvenskarnas härkomst, om uppkomsten av den bildade talsvenskan i Finland o om Ekenäs historia.

3 Gårdsfogden Gustaf Simonsson (d 1743, 72 år gammal) i Bohult, Karlskoga, var far till bergsmannen o gästgivaren Petter H (1718—1801) i Källmo, Karlskoga, som var rdgm 1771—89. Dennes son nämndemannen o bergssexmannen Carl H (1758 —1803) i Källmo var far till bergsmannen Gustaf H (1802—83) i Källmo, som var rdgm 1853—63. Son till honom var rådmannen, häradsskrivaren o brandchefen Christian H (1839—1915) i Lindesberg, som länge var den ledande i denna stad. Carl H:s bror faktor Arvid H (1773—1824) i Kristinehamn var farfar till föreståndaren för Statens järnvägars verkstäder vid Liljeholmen o Tomteboda maskiningenjör Anders Gustaf H (1839—1907). Dennes son Gustaf Henrik H (1875—1952) var efter examen vid KTH ingenjör vid Sthlms gasverk 1896—1914 o efter några års konsultverksamhet överingenjör o chef där 1925— 40. Gustaf H upprättade förslag till gasverk i ett 15-tal sv städer o erhöll ett 70-tal patent, främst för nya metoder för tillverkning av kromalun o oljeframställning ur alunskiffer. Han var 1927—40 ordf i Sv gasverksföreningen o 1931—40 ledamot av den internationella gasverksunionens råd (vicepresident från 1937). 1915—25 var H ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, o 1922—33 var han vice ordf i Allmänna valmansförbundet för Sthlm.

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovanstående släkter var Henrik Gustaf H (1817—79), som blev docent i kyrkohistoria i Uppsala 1847, eo teologie prof 1858, prof i kyrkohistoria o teologiska prenotioner 1859 o biskop i Växjö 1860. Hans farfar var klockare i Gårdsby, Kron.