Emil F G Hultmark

Hultmark, Emil Fredrik Gottfrid, f 15 dec 1872 i Skeda, Ög, d 31 dec 1943 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: folkskollär Fredrik Alfred Andersson o Emma Catharina Andersdtr. Elev vid h a l i Linköping, studier vid UU ht 92—vt 97, studieresor i Europa 97— 00, inskr vid univ i Berlin april 01, studier i konsthist, litt:hist, filosofi o estetik där till okt 03, studier i London, Heidelberg, Italien 04, konst :hist studier vid univ i Wien dec 04—maj 05, inskr vid univ i Bern maj 05, disp o Dr phil där 26 juli 06. Konsthist förf o samlare. — HedLFrKA 41.

G 29 maj 13 i Sthlm, Joh, m Astrid Selma Christina Talén, f 9 jan 79 i Sthlm, Ad Fredr, d 17 nov 50 i Sjögestad, Ög, dtr till grosshandl Oscar Johan Fredrik T o Selma Fredrika Charlotta Blomberg.

Emil H kom 1892 till Uppsala, där han studerade historia. Särskilt intresse visade han för personhistoria. Hans håg för konsthistoria väcktes under en treårig utlandsresa, som gick över London, Paris, Schweiz, Italien och därifrån över Paris åter till Sverige, påbörjad i aug 1897 och avslutad i nov 1900. I april 1901 inskrevs han vid univ i Berlin, där han studerade konsthistoria, litteraturhistoria, filosofi och estetik. Här hade han så framstående lärare som H Wölfflin, A Goldschmidt och K Frey. I april—maj 1904 var han åter i London, där han efterforskade verk av sv målare, främst C F von Breda. Från dec 1904 fortsatte han sina konsthistoriska studier, nu vid univ i Wien. I maj 1905 skrev han in sig vid univ i Bern, där han sommaren 1906 disputerade på en avhandling om C F von Breda.

I jan 1907 bosatte sig H i Sthlm och arbetade där och i London 1908 med att utarbeta en beskrivande porträttkatalog till sin avhandling om Breda (tr 1915). I Wien fortsatte han 1910 insamlandet av uppgifter om sv konstnärer i utlandet, samt förberedde 1910—15 ett lexikon över sv miniatyrmålare, ett arbete som han emellertid inte fullföljde, sedan E Lemberger 1912 utgivit Die Bildnis-Miniatur in Skandinavien. Åren 1912—20 publicerade han smärre konsthistoriska artiklar huvudsakligen behandlande sv konstnärer under 1700-talet i SvD och DN samt medverkade i tidskrifter och lexikon.

Vid sina konsthistoriska forskningar hade H en stor hjälp av det bibliotek och arkiv han själv skapat. Redan vid 7 års ålder gjorde han sitt första egna bokinköp på en auktion, och sedan han ärvt en betydande förmögenhet kunde han göra sina förvärv i stor skala. Vid H:s död uppgick hans bibliotek till ca 15 000 volymer, omfattande främst arbeten om konst, historia, topografi samt reseskildringar och vitterhet.

Biblioteket kompletterade H med ett arkiv, som tidigast omfattade biografiskt material om sv konstnärer i utlandet. Från 1914 började han genom avskrifter av arkivaliskt material i arkiv, bibliotek och museer metodiskt bygga upp ett arkiv rörande sv konstnärer och konsthantverkare och 1918 påbörjade han en systematisk excerpering av kyrkoarkiv i Sverige och Finland liksom av viktigare serier i RA, SIA och olika stadsarkiv. Sitt arkiv utökade han 1938 med Chr Eichhorns omfattande anteckningar om sv konst samt med originaldokument, främst Tessinpapperen från Löberöd 1942. Till arkivet fogades en omfattande samling kataloger, främst över auktioner.

H avsåg att genom sitt arkiv skaffa sig ett pålitligt material för ett sv konstnärslexikon. Ett första resultat av hans samlande utgjorde arbetet Kungl akademiens för de fria konsterna utställningar 1794—1887 (1935). Året efter H:s död utkom Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944 med dottern Carna Hultmark och G D Moselius som medförfattare. Bägge dessa arbeten karaktäriseras av den stränga saklighet, som utmärkte H:s forskargärning.

Som konstsamlare intresserade sig H tidigast för sv måleri från främst 1600- och 1700-talen, senare utökat med en rad verk från 1800-talet och några från det moderna genombrottet 1909. Samlingen kompletterades också med europeiskt måleri och med ett mindre antal skulpturverk. Utsökta möbler och konsthantverksalster fyllde också hemmen på Birger Jarlsgatan 32 i Sthlm och egendomen Sjögestabro i Sjögesta (Ög). Särskilt kan nämnas H:s samling av sv silver och 1700-talsfajans. Från 1920-talet blev han en passionerad samlare av östasiatiskt konsthantverk och orientalisk konst. Ett urval av hans samling utställdes i Konstakademin 1942 till förmån för Rädda barnen. . H framträdde även som donator till olika museer, Konstakademin och Sv institutet i Rom. Han var en grundlärd man som levde tillbakadraget, upptagen av sina forskningar.