Höjer, släkt

Höjer (Höijer) släkt, härstammande från Lorentz Höijer (levde 1675). Uppgiften, att denne var son till stadsskrivaren i Arboga Johan Höijer (se art Höijer), har ej kunnat verifieras (H 2:s brev 9 nov 1912). Han var g m en dtr till bruksägaren Carl Billsten (bd 4) o en tid förvaltare vid dennes bruk Billnäs i Pojo, Nylands län (Ramsay). Senare arrenderade han ladugården (Stor-)Ramsjö i Ingå, Nylands län (Brenner). Söner till honom var jägerifiskalen över Finland Carl Höijer (d 1697) o akademibokbindaren i Åbo Lorentz Höijer (1657–1720). Den senare flydde till Sverige 1713 o blev bokbindare i Norrköping men måste än en gång fly vid det ryska anfallet 1719 o dog i Linköping. Hans son akademiboktryckaren i Uppsala Johan H (d 1738) var far till akademiboktryckaren där Lorentz Magnus H (1726–58).

Son till sistnämnde var Johan Carl H (1753–1830), vilken 1777 blev kollega vid Sthlms trivialskola o 1783 disputerade på en avhandling om förbättring av landets skolor. Från 1788 var han vikarierande rektor vid trivialskolan. Där genomförde han 1789 en reform, genom vilken undervisning i moderna språk infördes o längre tid anslogs åt naturvetenskapliga ämnen o modersmålet på bekostnad av de klassiska språken. 1804 (tilltr 1806)–26 var H rektor för Uppsala katedralskola. Han medverkade vid tillkomsten av 1807 års läroverksstadga o fungerade även därefter som specialsakkunnig i läroverksfrågor hos ärkebiskopen. 1809 fick han prof:s n h o v.

Bland hans barn märks akademisekreteraren Carl Ludvig H (1796–1872) i Uppsala, kontraktsprosten Johan Gustaf H (1798–1874) i Häverö, Sth, kamreraren Magnus H (1799–1846) i Sthlm, rådmannen i Sthlm Fredric H (1802–89), bryggaren Adolf H (1803–71) i Sthlm samt distrikts-o regementsläkaren Axel H (1807–75) i Smedjebacken, Norrbärke, Kopp. Johan Gustaf H var farfars far till prof Torgny H (f 1907), Magnus H till konstnären Sven Hjalmar Olof H (1904–59) o Adolf H till konstnären Ernst H (f 1904). Söner till Axel H var sv-norske vicekonsuln i Cardiff Carl Axel H (1843—97) o överfyringenjören Johan (John) Adolf H (1849–1908). John H var en mycket kunnig fyrtekniker o konstruerade bl a en roterande spegelapparat o en lysboj med gasackumulatorer. Han intresserade Gustaf Dalen för detta arbetsfält o stödde och uppmuntrade dennes experiment inom fyrtekniken. Carl Axel o John H:s bror lektor Magnus Mauritz H (H 1) var far till envoyén Torvald Magnusson H (H 3), vars söner var prof Torvald Alrik Magnus H (H 4), medarbetaren i SvD redaktör Matts Arne H (1908–64) o Benjamin Carl-Henrik H (1912–49). Carl-Henrik H blev docent i statskunskap vid Sthlms högskola 1946 på avhandlingen Le régime parlementaire belge de 1918 à 1940 o förste arkivarie i UD 1947. Från s å var han tf chef för arkivet. Han var g m translatorn o numera byrådirektören i UD Marie Louise (Malou) H, f Lecat (f 1910). Magnus, Carl Axel o John H:s bror lektor Nils Jakob H (H 2) var far till Karl Johan H (1894–1962), som blev fil lic o aktuarie i pensionsstyr 1928 o dir i Sv fattigvårds- o barnavårdsförb 1936 samt var tf chef för socialstyr 1940–45. Karl H fick 1945 generaldir:s namn, var 1945–60 lektor i socialrätt vid Inst för socialpolitisk utbildning o forskning samt blev 1960 fil hedersdr. Han skrev bl a de i en rad upplagor utkomna arbetena En sv medborgares trygghet mot nöd (1937), Samhället o barnen (1940) o Den sv socialpolitiken (1947). Syskon till honom är f d generaldir i medicinalstyr Axel H (f 1890, d 1974), g m stadsfullmäktigen i Sthlm skriftställaren Signe H, f Dahl (f 1896, d 1988), fd dir o rektorn för Norrbackainst Sigrid H (f 1892, d 1982), fd sjuksköterskan o riksdagsledamoten Gerda H (f 1893, d 1974) o fd generaldir i domänverket Erik H (f 1898, d 1979). Son till Axel H är arkitekten Jon H (f 1922, d 2014).