Fischerström, skånsk släkt från Hovdala, härstammar från fiskaren Peter Nilsson (f trol 1702 i Brönnestads sn, Krist, o trol d 1760 där på Broslätt vid Hovdala). Släktnamnet antogs av hans son Pehr Fischerström (1739–1821), ryttmästare och stallmästare vid Skånska husarreg, g 1780 m Anna Ulrica Ziebeth, en syster till hovkanslern frih Christopher Bogislaus Zibet. Hans tre söner blev samtliga kavalleriofficerare. Den äldste, Alexander F (1781–1854, barnlös), var överste vid Skånska husarreg. Hans yngre bror, majoren och stallmästaren vid Skånska husarreg Pehr F (1785–1858) hade i sitt äktenskap med Philippina Ulrica Berch sönerna översten P P J Waloddi F (se nedan) och ryttmästaren vid Skånska dragonreg Alexander Otto Hugo F (1830–76).
Pehr Philip Jacob Waloddi F (1828–92) blev 1846 underlöjtnant vid Kronprinsens husarreg och ryttmästare 1862. Han genomgick spanska hovridskolan i Wien 1862–63 med högsta vitsord i dressyrridning, utnämndes 1864 till hovstallmästare och 1867 till major i armén. Vid inrättandet av ridskolan vid Strömsholm 1868 utsågs F till chef för denna. Han inlade goda förtjänster om utbildningen i skolridning och påverkade i hög grad undervisningen genom sin personliga färdighet. F var samtidigt chef för Strömsholms stuteri och ståthållare på Strömsholms slott. Han utnämndes till överste 1881.
Son till Waloddi F var ryttmästaren Carl Ludvig Iwan Philip F (1867–1922), vars maka Edith Maria F, f Olsson (f 1881, d 1967, dtr av brukspatronen, arkitekten Carl August Olsson) är känd som porträtt- och landskapsmålarinna. Deras son är bokkonstnären Karl Per Iwan Waloddi F (f 1906, d 1994).
Ryttmästaren A O Hugo F hade i sitt gifte med grevinnan Ebba Emilie Sparre af Söfdeborg bl a sonen Nils F (1865–1926), vars namn liksom farbroderns är knutet till ridskolan på Strömsholm. Åren 1903–06 var han lärare i ridning där och blev efter tjänstgöring vid ridskolorna i Hannover och Samur och vid österrikiska kavalleriet 1912 utnämnd till överstelöjtnant vid Livreg:s dragoner 1915 och s å till chef för ridskolan på Strömsholm, vilken befattning han beklädde till 1921. Nils F var samtidigt och till sin död 1926 chef för Strömsholms hingstdepå. Han utnämndes till överste i armén 1921. På 1890-talet var Nils F en mycket framgångsrik kapplöpningsryttare. Han ägnade dressyrridningen stort intresse och var banbrytare för den moderna uppfattningen, att dressyren inte fick tillåtas förstöra hästens naturliga rörelsemekanism. Han utgav minnesskriften »Ridskolan å Strömsholm, 50 år den 4 juli 1918» (1918). En son till Nils F är civilingenjören Nils Claes Hugo F (f 1902, d 1991).