Flygare, släkter

Flygare, släkter, så vitt känt inte sinsemellan befryndade.

1 Enligt den för sina ofta ovederhäftiga uppgifter kände 1700-talsgenealogen J O Åkerstein var kaptenen vid Skaraborgs reg Olov Nilsson F far dels till de båda med namnet von Flygarell 1718 adlade bröderna majoren vid artilleriet Jonas Gustav F (1666–1748) och hovintendenten Anders F (d 1734), dels till en Erik F, från vilken en av de ofrälse släkterna F härstammade. O Bergström har emellertid påpekat, att någon kapten Olov Nilsson F inte påträffats i krigsarkivets rullor, att den ovannämnde Jonas Gustav F uppges ha varit född i Gbg, och att ätten von Flygarells stamfar i stället torde ha varit en Gustav Nilsson F, som 31 juli 1661 blev löjtnant vid artilleriet där och enligt en anteckning av 13 jan 1675 (Rullor 1678: 1) var född i Södermanland och 41 år gammal; han uppträder inte i räkenskaper och rullor senare än mars 1677. Åkersteins uppgift, att den ofrälse släkten F:s stamfar, arrendatorn Erik F (1677–1711) på Skall torp i Skärvs sn (Skarab), skulle ha varit bror till bröderna von Flygarell torde däremot vara riktig. Dels hade nämligen Erik F:s son kaptenen Gustav Conrad F (d 1753) ett förnamn gemensamt med Jonas Gustav von Flygarell och dennes sannolike far, dels var han liksom dessa anställd vid artilleriet, dels bytte han tjänst med Jonas Gustav von Flygarell enligt k brev 30 april 1746.

Gustav Conrad F blev farfars far till svenska kyrkans missionär i Sydafrika Carl Ludvig F (1834–83), av vars söner två stupade i boerkriget, medan Stefanus Natanael (Natte) F (1870–1929) återvände till Sverige, där han blev fil lic, sekreterare i Försäkringsföreningen och redaktör för dess tidskrift. Han har författat en lärobok i svenska språkets betydelse- och stillära.

Gustav Conrad F:s yngre bror, bokhållaren (ej kamreraren) i statskontoret Niclas F:s (1704–49) son Johan Erik F (1732–1804) blev landssekreterare i Kalmar län 1778 och efterträddes såsom sådan 1796 av sin son Johan Magnus F (1776–1836), vilken fick lagmans titel 1809. Den sistnämndes son, läraren (majoren) vid Mariebergs artilleriläroverk Johan Magnus F (1812–48), publicerade bl a Förslag till grunder för inre organisation af en ränteförsäkringsanstalt för Sverige jemte sannolikhetsberäkning (1843) och utarbetade sannolikhetsberäkningar med vidlyftiga tabeller i den 1845 tillsatta kommittén för förslag ang livränte- och livförsäkringsanstalter. Han blev far till den kände kyrkoherden Johan Magnus Gustaf Emil F (1848–1907).

Emil F kallades att fr o m 1877 vara svensk präst i Paris och förordnades s å till sjömanspräst i Dunkerque, Calais och Boulogne. Han blev tjänstgörande pastor vid svenska församlingen i Paris vid dennas bildande 1882, kyrkoherde i Kristianstad 1884 (tilltr 1886), kontraktsprost i Villands kontrakt 1901 samt kyrkoherde i Gårdstånga och Holmby (Malm) 1904 (tilltr 1905). F var en av Lunds stifts märkligaste prästmän i nyare tid (Carlquist). Hans predikningar, som drog stora åhörarskaror, var fulländade både i formen och i framförandet, till innehållet fängslande och ofta med anknytning till aktuella frågor. F var även framstående som organisatör.

Emil F blev far till bl a utrikesredaktören i Sydsv Dagbl Carl Johan Albin F (1876–1926), tandläkaren i Paris Ernst Edvard F (1877–1942), känd som initiativtagare till svenska sjukhemmet och ålderdomshemmet där, samt skådespelerskan Anna F-Stenhammar (f 1880), g m arkitekten Ernst Wilhelm Emanuel Stenhammar (1859–1927). Son till Carl F är den kände regissören Carl (Calle) Emil Anders F (f 1907). En bror till Emil F samt två av hans söner emigrerade till Brasilien.

2 En annan släkt F härstammade enligt E Hammarström (1792) från en »J Flygare, Lif-Drabant hos Kon Carl XII», som »efter undfångit afsked bodde i Arboga». Den åsyftade livdrabanten, som dog i Arboga 1728 vid 72 års ålder, hette emellertid Olov F såväl enligt sin pensionsansökan som enligt Arboga dödbok. Livdrabanten blev enligt Hammarström far till Jöns F (d 1763), som 22 mars 1738 jämte landssekreteraren Johan Woltersson av bergskollegium fick privilegier på vad som inom kort blev Siljansfors bruk i Mora sn (Kopp), där han enligt mantalslängderna bodde 1739–55, till en början med titeln »commissarie» men från 1743 med titeln brukspatron. Av hans söner blev Gustav F (1743–1805) professor i juridisk ekonomi samt allmän romerskgermansk lagfarenhet i Uppsala 1787, medan Jöns F d y (1746–1806) blev eo juris adjunkt vid samma universitet 1779 och stadssekreterare i Uppsala 1782. Han var borgmästare 1791–1803 i Gävle, vilken stad han representerade som riksdagsman i borgarståndet 1792, och fick slutligen lagmans titel. En av Gustav F:s söner var provinsialläkaren i Sunnerbo hd (Kron) Axel F (1792–1833), g m författarinnan Emilie F-Carlén (1807–92; bd 7). Även deras tidigt bortgångne son Karl Vilhelm Edvard F (1829–52) var verksam som författare.

3 Av åbon Gabriel F:s (1732–1802) i Kiaby (Krist) söner blev inspektören Lars F (1764–1843) far till stadsläkaren i Laholm Lars Johan F (1806–78), medan inspektören Johan F (1779–1820) blev far till hovkamrer Henrik F (1805–73) på Börringe (Malm). Denne var ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1850–66, erhöll sällskapets guldmedalj 1855 samt var en av stiftarna av Malmö lantbruksklubb 1862.