Folcher, i litteraturen ofta med stavningen Folcker, släkt, härstammande från rådmannen i Kalmar Folke Månsson (d 1676), vars söner kallade sig F efter sin fars förnamn. En av dem var Johannes F (f 1664 el 1665, d 1729), som blev mag i Uppsala 1693, teol lic i Giessen 1696, fil lektor i Kalmar 1698 och teol professor i Pernau 1701 men måste fly till Sverige undan ryssarna 1710 och avsattes för pietistisk irrlärighet 1718. En annan av Folke Månssons söner, Magnus F (1654–1712), blev sekreterare i exekutionskommissionen 1695 och förordnades 1697 av konungen till rådman i Sthlm, vilket vållade långvariga stridigheter på grund av borgarnas motvilja mot honom såsom en rådstugan tidigare utomstående person. En äldre broder, Birgerus F (1646–1709), blev eloquentiae lektor i Kalmar 1677, var riksdagsman i prästeståndet på riksdagarna 1680 och 1689 samt blev 1690 amiralitetssuperintendent i Karlskrona, där han nedlade mycket arbete på att få i gång ett ordnat skolväsen. I äktenskap med en dotter till häradshövdingen Erik Ehrenklo hade han bl a sonen Carl (1694–1761), vilken deltog i Magnus Stenbocks tyska fälttåg och fick kaptens avsked 1725. Denne adlades 1719 med namnet von Ehrenclou. Namnet F fortlevde genom ättlingar till åtminstone en av hans bröder. Det antogs även av en dotterson till ovannämnde Johannes F, Gustav Adolf F (1735–1811). Denne blev andre vice fiskal i Sthlm 1776 och stadsfiskal där 1779 samt fick assessors karaktär 1790. År 1791 anförde han på anmodan av Gustav III besvär över att magistraten föreslagit rådman Samuel Conrad Flodin (s 199) till politieborgmästare i Sthlm, varigenom konungen fick möjlighet att utnämna Åboborgmästaren Ullner, vars politiska förtjänster han på detta sätt önskade belöna. F belönades genom att utnämnas till vice slottsfogde s å. Han blev 1800 konungens fogde i Sthlm samt fick slutligen lagmans titel.