Axel M E F Fornander

2 Fornander, Axel Magnus Erland Fabian, f 23 (ej 24) nov 1876 i Mönsterås (Kalm), d 29 juli 1944 i Sthlm (Osc). Föräldrar: grosshandl Carl Erik Fabian F o Ida Karolina Svensson. Elev vid Kalmar lärov 30 aug 1887–1 aug 1892, biträde i Kalmar ensk bank i Mönsterås 1892, bokhållare vid Mackmyra bruk 1892–94 o vid Forsbacka järnverk 1894–97, elev vid Filipstads Bergsskola 1897–98, ritare vid Forsbacka 1898, ing där 1899, studieresa till USA 1904 som kommerskoll: s stipendiat, valsverksing vid Forsbacka 1904–07, 1:e ing för verkstäderna 1907–08, övering 1908–20, studieresa till England o kontinenten 1908, disp o verkst dir vid Forsbacka 1920–24 o vid Fagersta Bruks ab 1 okt 1924–42, chef för Fagersta-koncernen från dess bildande 1927, verkst dir för Byvalla-Långshyttans järnväg 1932–43, e o fullmäktig i Jernkontoret sedan 1927, fullmäktig där 1930, ordf i fullmäktige sedan 1942, ordf i Jernkontorets tekn råd 1930–42, styr:ordf i Metallografiska Institutet, Bruksindustriföreningen, Skogens Kol-ab, Krångede ab, ab Svenskt Exporttackjärn, Brukskoncernen ab, Forsbacka Jernverks ab, Horndals Jernverks ab, Klosters ab, Österby Jernverks ab, ab Arbit, ab Dannemora gruvor o ab Holmgruvan samt led av styrelsen i flera företag. Ordf i Bergshanteringens Vänner 1929–38 o i Brukstjänstemannaföreningen 1927–33. RVO 1928, RNO 1933, KVO2kl 1937, hedersled av Verein Deutscher Eisenhüttenleute 1937, Pro Patrias stora GM 1941, KVO1kl 1942, Jernkontorets stora GM 1942, LIVA 1938, hedersled 1941. Inneh även finsk orden.

G 28 juni 1906 i Forsbacka i Valbo sn (Gävl) m Elin Maria Pettersson, f 9 okt 1877 i Valbo, d 18 april 1915 där, dtr till handelsförest Anders Petter P o Maria Margareta Jansson.

Axel F kom redan vid unga år ut i förvärvsarbetet som bokhållare vid Forsbacka bruk. Hans begåvning och intresse för tekniska frågor observerades av hans överordnade, bland vilka kan nämnas brukspatronen Christian Lundeberg och bruksförvaltaren Carl Lundvik. F fick ett års ledighet för att gå igenom en kurs vid Filipstads bergsmannaskola och var sedan med avbrott för studieresor 1904 och 1908 oavbrutet verksam vid Forsbacka till 1924. Ar 1920 blev han disponent och verkställande direktör för bruket, som han på ett skickligt sätt ledde under en period av stora ekonomiska svårigheter.

När Sv handelsbanken började ordna sina engagemang efter första världskriget, blev F 1924 disponent vid Fagersta bruk. Han bidrog sedan till Fagersta-koncernens bildande och var dess högste chef från 1927 till pensionsåldern 1942, då han bosatte sig i Sthlm. F ägde mycket framstående chefsegenskaper. Fagersta styrde han med fast hand, intensivt verksam för att anpassa produktionen efter marknadens krav. Han hade lätt att få människor att arbeta lojalt för sitt företag. Dem han litade på gav han ansvar och vidsträckt självständighet. Hans osvikliga förmåga att skilja på huvudsak och bisak var särskilt framträdande. De stora organisatoriska uppgifterna i samband med Fagerstakoncernens bildande löste han skickligt. Koncernens fortsatta utveckling till ett av landets förnämsta järnbruksföretag var F:s förtjänst och en insats av ovanlig betydelse.

Till sitt sätt var F otvungen och fryntlig och syntes med lätthet bära sina ansvarsfulla uppgifter.