Daniel Fraser

Fraser, Daniel, f 5 nov 1787 i Ancrum, Roxburgh, Skottland, d 30 dec 1849 på Charlottenborg, Vinnerstad (Ög). Föräldrar: kvarnbyggaren Alexander F o Elisabeth Eckford. Mekanikerutbildning i Bonchester 1805–09, konstruktör o maskinbyggare hos Bryan Donkin & Co i London 1809–22, kom till Sverige 1822, teknisk ledare för Motala mek verkstad 1822–43, sv medborgare 7 aug 1843. – Medaljen för medborgerlig förtjänst i guld 18 :e storl 1834, RVO 1837.

G 4 aug 1815 i Chester, Roxburgh m Agnes Elisabeth Story, f 16 mars 1795 i Jedburgh, Roxburgh, d 27 nov 1874 i Vinnerstad (Ög), dtr till Robert S o Agnes Eckford.

F anlände till Sverige 1822 för att vid Motala montera ett ångmudderverk, som greve Baltzar v Platen 1820 inköpt hos den engelska firman Bryan Donkin & Co, i vilken F var anställd. S å hade en av v Platens älsklingsidéer tagit gestalt i tillkomsten av Motala verkstad, ägd av Göta Kanalbolag. F blev nu teknisk ledare för denna och skötte sin uppgift på ett utmärkt sätt. Omedelbart uppstod ett nära samarbete mellan de två och strax före sin död 1829 skrev v Platen till dåvarande kronprins Oscar: »Efter min övertygelse är det ett av de största bevis av den ovanliga lycka, som följt mig under min långa levnad, att jag av nästan bara slump stötte på en man som F ibland tusende dess gelikar, som med mycken praktik förenar så mycken teori, som hela inrättningen, endast och allenast uttänkt och utförd av honom, vittnar om och som därtill haft ihärdighet och mod att under sju tunga år möta och övervinna de tusental oförutsedda svårigheter, som ställt sig i dess väg».

F, som under drygt 20 år var Motala verkstads chef, upparbetade den till den största, mest ansedda i landet. Efter v Platens död hade han inom Göta Kanalbolags direktion sitt främsta stöd i kommerserådet B H Santesson, som utverkade penninganslag till verkstadens utbyggande. Efter färdigställande av östgötadelen av kanalen 1832 var verkstadsrörelsen i kanalbolagets regi omdiskuterad, i synnerhet som den gick med stor förlust. Ett definitivt beslut om försäljning fattades 1835, och F gjorde i England ett misslyckat försök att anskaffa kapital för att själv inköpa verkstaden. Efter uppskov kom försäljningen till stånd 1840, då Motala werkstads bolag bildades.

Redan 1823, året efter ankomsten till Motala, hade F gjort upp en förteckning över tillverkningen (tr i minnesskr till 100-årsjubileet 1922), vari följande sortiment uppräknas: ångmaskiner, mudderverk, ångfartyg, ångkittlar, kvarnar, textilmaskiner (för beredande av hampa, bomull mm), manglar, olje- och såpkvarnar, maskiner för papperstillverkning, mindre rör, tryckpressar, hydrauliska pressar, kranar, eldsläckningsmaskiner, kanoner, skruvar, kopieringsmaskiner för brev, järnkistor etc.

I Motala byggdes 1827 det första större sv järnfartyget, »Motala», för postverkets räkning för att trafikera Östersjön och som nr två det av A G Carlsund konstruerade ångfartyget »Rosen». Flera fartyg och ett stort antal ångfartygsmaskiner byggdes för staten, kanalbolaget och bröderna A G och O E Carlsund (bd 7), den senare F:s efterträdare som chef för verkstaden.

Verkstadsanläggningen upptog 1843 en rad byggnader och avdelningar: uppsättningsverkstad, maskinhus med svarvstolar, kuggskärnings-, mutterskärnings- och hyvelmaskiner, alla drivna av ett stort vattenhjul, filverkstad, snickarverkstad, modellbod, plåtslagarverkstad, smedja, kopparslagarverkstad, metallgjuteri med en större rund kupolugn, tackjärnsgjuteri med tre stora smältugnar, lilla grovsmedjan med en vällugn, stora grovsmedjan, driven av ett stort tackjärnshjul, stora valsverket, ritkontor, förråd, disponenthus etc. Arbetarantalet hade under F:s tid ökat från 22 till c:a 200 man. För personalen var särskild präst och läkare anställda. Som verkmästare fungerade flera landsmän till F. Verkstaden blev en mycket anlitad utbildningsanstalt för mekaniker och ingenjörer.

F lät under 1840-talets första år färdigställa det s k »nya maskinerihuset», anskaffade nya arbetsmaskiner och anlade i Norrköping en ångpanneverkstad och ett varv. Dessa kostsamma nyanläggningar och F:s alltför sangviniska kalkyler ledde till brytning mellan honom och bolagets intressenter. Han blev i maj 1843 nödsakad att begära sitt avsked. S å förvärvade han sv medborgarskap. Efter sitt avsked bodde han på sin egendom Charlottenborg nära Motala.