Karl H A Fries

2 Fries, Karl Henrik August, syssling till F 1, f 8 sept 1861 i Sthlm (Skeppsh), d 27 maj 1943 i Storängen, Nacka (Sth). Föräldrar: kommendörkaptenen Karl Leonard August F o Hendrike Sophia Eva Didrika Lembke. Mogenhetsex vid Beskowska skolan d Stockholm 26 maj 1879, inskr vid Uppsala univ 9 sept s å, fil kand 26 maj 1887, fil lic 19 maj 1892, disp pro gradu 28 maj s å, fil dr 31 maj s å, sekr i KFUM:s riksförb 1887–1921 (v ordf 1927–2 mars 1943), sekr i KFUM i Sthlm (KFUM:s centralfören) 1888–1921 (ordf 1927–2 mars 1943), red för Förbundstidn 1893–1920, ordf i Kristi studentvärldsförb 1895–1920, led av kommittén för Sv missionen i Kina 1897–1921 (ordf 1927), ordf i Sveriges kristl studentrörelse 1910–21, sv repr i Internat missionsrådet 1911–22, ordf i Sv missionsrådet 1912–21, led av sv avd av Världsförb för främjande av mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden resp av ekumen nämnden 1916–41 (sekr 1916–18), v ordf i centralstyr för förb Soldaternas vänner 1918–21 o från 1926, gen:sekr i KFUM:s världsförb o red för dess tidskr La Sphère 1921–26 o därefter v ordf, styr: led i Sv sällsk för nykterhet o folkuppfostran 1927, ordf i styr för KFUM:s sekr:inst 1927–41. – RNO 1921, HedL av KFUM:s världskommitté 1926 o av Sv missionsrådet 1931, Iqml 1937, fil jubeldr 30 maj 1942.

G 19 juli 1893 i Gåsinge-Dillnäs (Söd) m Mehetabel (Bell) Emma Dickson, f 23 maj 1863 i Svanhals (ög), d 30 juli 1948 i Nacka (Sth), dtr till godsägaren Axel D o Mehetabel (Bell) Piercy Austin.

Karl F:s far hade önskat, att sonen skulle bli sjöofficer. För att vänja honom vid sjölivet lät fadern honom under skolferierna följa med på resor till engelska och franska hamnstäder. Redan våren 1874 inskrevs han som extrakadett på korvetten Norrköping men insjuknade och avpolletterades. Därmed sattes punkt för hans sjöofficersbana, men ej för hans sjöresor med ångare tillhöriga det Sthlmsrederi hans far grundat. Tack vare dessa utlandsresor och hans medfödda språkbegåvning behärskade han redan tidigt de tre kulturspråken. Han blev med åren en eminent tolk och översättare.

Redan under konfirmationsläsningen för pastor G E Beskow hade F kommit till personlig trosavgörelse och när han två år senare begynte sina studier i Uppsala anslöt han sig till den s k Lördagsföreningen, en fri sammanslutning av kristna studenter, vars syfte var gemensam uppbyggelse och arbete för Guds rikes utbredande. Efter ett föredrag av missionär B P Lundahl våren 1883 beslöt F att utbilda sig för ett kommande missionsarbete i Etiopien och inriktade sina studier på etiopiska och andra semitiska språk.

F kom ej ut till Etiopien som missionär, men hans uppgift blev att tjäna missionen i vida större sammanhang, bl a inom Kristliga studentvärldsförbundet. Detta bildades vid ett kristligt studentmöte i Vadstena 1895, varvid dr John R Mott utsågs till sekreterare och F till ordförande. Som sådan fungerade han ända till 1920. Studentvärldsförbundet räknade då omkring en kvarts million medlemmar. Det hade gett upphov till en rad andra kristliga organisationer och hade banat väg för den ekumeniska rörelsen.

F:s intresse för kristligt ungdomsarbete inskränkte sig ej blott till studenter. Höstterminen 1886 blev han ombedd av ordföranden i Uppsala kristliga ynglingaförening att översätta ett på franska avfattat cirkulär från den 1878 i Genève upprättade världskommittén för KFUM. F var 1886 ganska okunnig om denna organisation men vid översättningen av cirkuläret, som innehöll en uppmaning att iakttaga dess bönevecka i november, lärde han känna denna rörelse och blev medlem av den lilla Uppsalaföreningen, vars medlemmar huvudsakligen tillhörde hantverks- och köpmanskretsar. Han utsågs att representera föreningen vid en konferens på hösten 1887 i Sthlm för att eventuellt bilda ett riksförbund av Sveriges KFUM och insattes i en kommitté som fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar. Förslaget antogs och en interimsstyrelse tillsattes, i vilken F blev sekreterare. Uppdraget tog mycket av F:s studietid i anspråk, och ännu mer engagerad blev han i KFUM-arbetet våren 1888, då ordföranden i den 1884 grundade KFUM i Sthlm, professor F Schulthess, övertalade honom att tillsammans med honom förbereda KFUM:s världskonferens i Sthlm samma sommar. Denna blev den dittills största och betydelsefullaste världskonferensen, besökt av över 700 deltagare från 20 länder. För F:s vidkommande hade den till följd, att han an- tog kallelse att helt ägna sig åt KFUM-arbetet som sekreterare, i såväl Sthlmsföreningen som Riksförbundet.

F ägde många förutsättningar för sitt kommande livsverk. Hans stora kunskaper, hans vidsynthet och erfarenhet av inte minst internationellt ungdomsarbete i förening med en hurtig och praktisk läggning, gjorde honom till en ledaregestalt, som omfattades med förtroende och kärlek. För vidare utbildning i sekreterarekallet vistades F i början av 1889 vid den då livskraftiga KFUM i Berlin. Här nådde honom en inbjudan från sekreteraren i New Yorks KFUM att deltaga i en sekreterarekonferens i staden Orange, N J, och i den amerikanska nationalkonferensen kort därefter i Philadelphia. På den förra träffade han för första gången dr John R Mott, vilket blev utgångspunkten för ett livslångt samarbete inom såväl KFUM som Studentvärldsförbundet.

I slutet av 1890 erhöll F ett års tjänstledighet från KFUM-arbetet för att återupptaga och avsluta sina akademiska studier, vilket förde honom till fil lic-examen och doktorsgraden 1892 i semitiska språk. Under de följande tre årtiondena verkade F dels som förste sekreterare och förbundssekreterare i Sthlms respektive Sveriges KFUM, dels som talare vid en mängd möten och konferenser i skilda delar av världen i syfte att främja KFUM:s, Studentvärldsförbundets och missionens syften. Sin längsta resa företog han hösten 1906 till Fjärran Östern för att deltaga i Studentvärldsförbundets konferens i Tokio. Under vägen besökte han en mängd missionsstationer och KFUM i Indien, på Ceylon och i Kina. Dit återvände han från Tokio och bevistade ett missionärsmöte i Shanghai, varefter han besökte de sv missionsstationerna i det inre Kina.

Efter första världskriget gällde det att återuppbygga det delvis sönderfallna Världsförbundet av KFUM i Genève. Det ansågs nödvändigt att bekläda generalsekreterareposten med en man från en neutral stat, för vilken alla hyste förtroende, och valet föll på F. Han tillträdde posten 1921 och uppehöll den under fem kritiska, men även framgångsrika år. Efter sin avgång sommaren 1926 bosatte sig F i Storängen utanför Sthlm.