Axel O Gavelin

Gavelin, Axel Olof, f 4 okt 1875 i Lövliden, Vilhelmina (Vb), d 14 juni 1947 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: lantbrukaren Nils Olof G o Kristina Elisabet Salomonsdtr Forsbom. Mogenhetsex vid Umeå h a l 1896, inskr vid Uppsala univ 24 sept s å, fil kand där 30 maj 1899, deltog i Sveriges geolog undersökn:s exp till Jukkasjärvi malmtrakt s å, bitr geolog vid Sveriges geolog undersökn 1 juni 1902, fil lic vid Uppsala univ 28 febr 1903, geolog 1 jan 1904, disp vid Uppsala univ 18 febr 1905, fil dr där 30 maj s å, tf chef vid Sveriges geolog undersökn 1 maj 1914, led av kommissionen för de allm kartarbetena o av styr för Hydrografiska byrån 1914–41, överdir o chef för Sveriges geolog undersökn 26 maj 1916–14 nov 1941. Sekr (ordf 1917, 1924 o 1942) i Geolog fören o red för dess förhandhr 1914–16, led av styr för Sjökarteverket 1920–41, av styr för Skogshögsk o Statens skogsförsöksanstalt 1928–42, ordf i Sv naturskyddsfören 1930–33, led av styr för Nobelstiftelsen 1934, av 1938 års gruvsakkunniga. – RVO 1916, RNO 1918, KVO2kl 1921, LLA 1922, LVA s å (preses 1935–36), LFS 1924, LIVA 1925, KVO1kl 1928, HedLIVA 1940, KNO1kl 1941.

G 1) 10 jan 1908 i Åsele (Vb) m Elin Abigail Arbman, f 3 sept 1877 i Hackas (Jämtl), d 20 nov 1922 i Alanäs (Jämtl), dtr till kh o kontraktsprosten Johannes A o Johanna (Hanna) Olivia Frykholm; 2) 15 dec 1928 i Danderyd (Sth) m Anna Margareta Högland, f 7 sept 1888 i Gbg (Domk), förut g Rydin, dtr till handlanden Johan Albert Winqvist o Edith Olivia Eugenia Nilsson, senare Högland.

Sin första geologiska fältundersökning företog Axel G över den nutida glaciationen i de norra Västerbottensfjällen. Under fältarbetssäsongen 1900–01 utförde han en inventering av malm- och mineralförekomster i Kvikkjokkfjällen. Studiet av isräfflor och spåren av isdämda sjöar förde G till slutsatsen, att landisen under avsmältningsskedet uppdelats i en östlig och en västlig lob. Arbetsuppgifterna som geolog vid Sveriges geologiska undersökning blev till övervägande delen kartbladsarbeten inom östra Götaland. Bland dessa märkes utredningen om urbergets byggnad för Loftahammarsbladet, som även fick tjäna som gradualavhandling.

Som G:s personliga verk framstår igångsättandet av den statliga malmletningen inom Västerbottens län. Intresset inriktades i första hand mot fjälltrakterna men kom på grund av begränsade ekonomiska resurser att överflyttas till urbergsområdet i övre delen av Skelleftefältet. G:s betydelse låg bl a däruti, att han redan från början inriktade arbetet på en systematisk samverkan mellan geologiska och geofysiska arbetsmetoder. Bland övriga initiativ under G:s tid som chef för Sveriges geologiska undersökning må nämnas påbörjandet av djupborrningar i Skåne efter salt och olja, studiet av alunskiffern i södra Sverige och utgåvan av ett större sammanfattande arbete över de mellansvenska järnmalmernas geologi. På det agreogeologiska området tillkom en ny arbetsform genom den påbörjade jordartskarteringen i sydvästra Skåne.