7. Staffan Fredrik Robert Per Cederschiöld, den föregåendes syssling, f. 28 jan. 1847 i Stockholm, d 9 jan. 1927 därstädes. Föräldrar: kammarrådet Rudolf Uranius Cederschiöld och Louise Gustava Adelheid Quaade från Danmark. Åtnjöt undervisning i Stockholms lyceum; avlade avgångsexamen därstädes 25 maj 1864; student i Uppsala 31 maj 1864; avlade jur. preliminärexamen 30 maj 1865, kansliexamen 28 maj 1867 och examen till rättegångsverken 28 jan. 1871. E. o. kanslist i civildepartementet 3 juni 1867; e. o. amanuens i riksarkivet 21 okt. 1867; tjänstgörande kammarjunkare 25 aug. 1868; e. o. kanslist i kommerskollegiet 15 sept. 1868; auskultant i Svea hovrätt 7 febr. 1871; e. o. notarie därstädes 22 febr. 1871; e. o. kanslist i justitierevisionsexpeditionen 4 nov. 1871; kanslist hos riksdagens statsutskott riksdagarna 1872—75; e. o. kanslist i statskontoret 4 sept. 1872; amanuens i civildepartementet 31 dec. 1874; ti. kanslist i kommerskollegiet 14 mars 1876; notarie hos riksdagens statsutskott riksdagarna 1876—82; sekreterare hos kommittén angående järnvägstrafikstyrelsens förvaltning 19 maj 1876—27 juli 1878; kammarherre 1 dec. 1876; sekreterare hos riksdagens revisorer 1877—81; amanuens i kommerskollegiet 26 okt, 1877; tf. kommerseråd 27 juni 1882; ledamot av differentialtullkommittén 18 aug.—15 dec. 1886; ledamot av riksdagens andra kammare för Stockholms stad 1888—90 och var därunder ledamot av bevillningsutskottet 1888—90 och kanslideputerad 1888—90; kommerseråd 4 dec. 1891; ledamot av riddarhusdirektionen 4 mars 1892; tf. svensk och norsk generalkonsul i Köpenhamn 10 juli 1893; ordförande i tullstatskommittén lagerskommittén 5 okt. 1894— 22 juni 1895 och i handels-och sjöfartskommittén 1 juli 1898—12 dec. 1900; general-tulldirektör 9 dec. 1898; ordförande i tullstatskommittén 6 nov. 1900—29 okt. 1902 och i tullstatskommissionen 18 sept. 1908 —1910; erhöll avsked från generaltulldirektörsämbetet 2 mars 1917. RNO 1885; KVO2kl 1897; KNO1kl 1900; KmstkNO 1909; innehade dessutom ett flertal utländska ordnar.
Gift 18 nov. 1873 med Sofia Montgomery, f. 13 juli 1853, d 22 sept. 1925, dotter till fideikommissarien brukspatronen Robert Nils Germund Montgomery-Cederhielm å Segersjö, Lännäs socken.
Redan under sin tidigare tjänstgöring i de centrala ämbetsverken och i riksdagens statsutskott förvärvade C. anseende för gott omdöme, nit och ett raskt expeditionssätt. Sedan han vid trettiofem års ålder (1882) som tf. kommerseråd fått övertaga roteln för utrikes handeln och sjöfarten, väckte han inom kommerskollegiet en viss uppmärksamhet genom sin fasta anslutning till kravet på spannmålstullars införande, en åsikt, som dittills icke varit företrädd inom verkets ledning. Då C. sålunda hörde till de yngre tjänstemän, som bröto med de förut inom de högre ämbetsmannakretsarna förhärskande frihandelsvänliga åskådningarna, föll det sig naturligt, att han uppställdes som protektionistisk riksdagsmannakandidat vid 1887 års höstval. Tack vare kasserandet av de liberala röstsedlarna i Stockholm fick han en plats i andra kammaren, där han anslöt sig till det i början av 1888 års riksdag bildade protektionistiska Nya lantmannapartiet och insattes i bevillningsutskottet. I kammarens debatter yttrade han sig blott i olika tullfrågor, alltid i klart protektionistisk anda. Någon mera framträdande roll spelade han ej. Då C:s parti vid nästa val förlorade de platser i huvudstaden, det tack vare slumpen vunnit, såg han sig utestängd från riksdagen, men hans förmåga togs i stället i anspråk för utbyggandet av det segrande protektionistiska systemet genom viktiga kommittéuppdrag och slutligen genom utnämningen till generaltulldirektör (1898). I denna egenskap ledde han som ordförande kommittéutredningar, som resulterade i successiva betydliga utökningar av tullverkets stat (1904, 1906, 1908). Bland tullförfattningar, som utfärdades under C: s generaldirektörstid, kunna nämnas nya tulltaxor 1904 och 1911, ny instruktion för generaltullstyrelsen 1910, nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket 1910 samt förordningar om frihamn 1907 och frilager 1912. C. var mycket populär inom tullverket på grund av sina insatser för dess utveckling och visste att förvärva personalens tillgivenhet genom den välvilja, han vid personlig beröring städse visade verkets tjänstemän.
Herman Udden.