Carl G Cederström

10. Carl Gustaf Cederström, son till C. 6, den föregåendes syssling, f. 16 sept. 1830 på Bråte i Segerstads socken, d 5 juli 1900 därstädes. Elev i Uppsala lyceum; preliminarist vid Uppsala universitet 22 maj 1846; student därstädes 16 okt. 1846; disp. 19 mars 1851 (Om dana-arf, 1; pres. K. A. Juel); fil. kand. 31 mars 1851; disp. 13 juni 1851 (Om de i trakten af Carlstad förekommande fogelarter; pres. J. E. Areschoug); fil. magister 16 juni 1851; bedrev medicinska studier i Uppsala och vid Karolinska institutet; med. kand. i Uppsala 16 maj 1856; med. lic. 3 nov. 1859; kir. magister 25 maj 1860; disp. 29 maj 1860; med. doktor 1 juni 1860; företog utrikes studieresor genom Danmark, Tyskland, Österrike, Italien, Frankrike och Schweiz okt. 1861—sept. 1862 och nov. 1862—mars 1863. Underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset 1 apr.— 19 aug. 1853 och vid Stockholms garnisons kolerasjukhus 20 aug.—11 okt. 1853; sjukhusläkare i kolerasjukvården i Skaraborgs län 13 okt. —30 nov. 1853; amanuens och underläkare vid serafimerlasarettet i Stockholm 25 maj 1860—9 juni 1861; avlade ämbetsprov 28 dec. 1863; läkare vid brunnsinrättningen i Berzelii park i Stockholm somrarna 1864—67; tf. fattigläkare i Jakobs och Johannes församlingar 5 juli—16 aug. 1864; extra bataljonsläkare vid Svea artilleriregemente juli 1864; bevistade riksdagen 1865—66; biträdande läkare vid allmänna elektricitetsinrättningen i sundhetskollegiets lokal 1 nov. 1865—19 apr. 1868; extra bataljonsläkare vid andra livgardet 30 apr.—21 juni och 28 juni—1 nov. 1866, vid skärgårdsartilleriet i Stockholm från 12 nov. 1866 och ånyo 23 mars—11 maj 1868 samt vid pontonierbataljonen intill 6 nov. 1867; stadsläkare i Strömstad 7 maj 1868—30 sept. 1878; badläkare därstädes 26 maj 1868; intendent vid badinrättningen 12 aug. 1869— 25 febr. 1887; läkare vid länslasarettet i Strömstad 28 juli 1870—20 sept. 1878; stadsfullmäktig i Strömstad till 1878 (ordförande 1871 —78) och var därunder bl. a. ordförande i byggnads- och hälsovårdsnämnderna 1875—78 samt v. ordförande i nödhjälpskommittén med anledning av stadens brand 1876—78; v. ordförande i skolrådet i Strömstad 1871—78; bosatte sig å Bråte säteri 1878; ordförande i Segerstads sockens kommunalnämnd 1881—82; ordförande i Värmlands läns fiskeristyrelse från 1891; v. ordförande i Värmlands läns hushållningssällskap från 25 nov. 1892. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1860; RVO 1895.

Gift 16 sept. 1863 med Anna Karolina Kristina von Schéele, f. 23 aug. 1836, d 5 apr. 1913, dotter till kyrkoherden i Bringetofta, prosten Knut Georg von Schéele.

C. ägnade sig åt läkarens kall och innehade, efter tidigare praktik bl. a. som militärläkare, under ett drygt decennium (1868 —78) stadsläkartjänsten i Strömstad, där han samtidigt anlitades som badläkare och intendent vid badinrättningen. År 1878 frånträdde han stadsläkartjänsten och överflyttade till sin fädernegård Bråte i Segerstads socken men behöll ännu en tid intendentsbefattningen vid badanstalten. Åt denna gren av sin läkarverksamhet ägnade han ett intresse, som funnit uttryck även i hans skriftställarverksamhet. År 1886 sålde han emellertid sina aktier i badinrättningen och avgick följande vår efter vissa misshälligheter från intendentsbefattningen.

C. var en man med mångskiftande intressen. Så bevistade han riksdagen 1865—66 och bidrog med sin röst till det De Geerska representationsförslagets seger. I det kommunala livet i Strömstad deltog han aktivt, under flera år som stadsfullmäktiges ordförande, och efter överflyttningen till Värmland var han verksam i kommunen och länets hushållningssällskap, vars vice ordförande han var. Men han hade även håg för andra ting. Under sin Strömstadstid delade han det antikvariskt-landskapshistoriska intresse, i vilket Vilh. Berg var själen, skrev i en bok om Strömstad som badanstalt även om stadens historia och lokalförhållanden (1881) och hopbragte en samling av fornsaker och äldre träsniderier, vilken 1875, då den utställdes i Göteborg, räknade inemot 600 föremål. C. var även en ivrig jägare och entomolog. Ända från studentåren hade han sysslat med zoologiska studier, och inom en gren av denna vetenskap, ichtyologien, kom han att göra sin främsta insats.

Redan tidigare hade en äldre syssling till C. av Beatelundslinjen, kammarjunkaren Gustav Karl Ulrik C. (f. 1806, d 1898), knutit det Cederströmska namnet till vårt fiskeriväsens utveckling genom fiskeriundersökningar, genom deltagande i startandet av vårt lands första fiskeriskola och såsom lantbruksakademiens undervisare i fiske och fiskodling. Sedan C. överflyttat till Värmland och med intresse börjat deltaga i länets angelägenheter, nedlade han som ordförande i dess fiskeristyrelse ett synnerligen energiskt arbete för fiskerinäringens utveckling. Samtidigt framträdde han också, i likhet med sin nyssnämnde syssling, som författare på området och offentliggjorde skrifter, som röja stor beläsenhet och skarp iakttagelseförmåga och delvis äga bestående värde på det sötvattensbiologiska området. Särskilt gäller detta hans systematiska beskrivning av Värmlands läns fiskevatten (1896), ett arbete, som emellertid genom en olyckshändelse, vilken förstört större delen av upplagan, förvandlats till en bibliografisk raritet.

C. var enligt en honom närstående minnestecknare en »god och svekfri man med det lätta Värmlandslynnet, änskönt visst icke därför utan sinne för livets allvar». I yngre år en sökare, »väcktes» han i mannaåldern genom förmedling av en man av folket och tillägnade sig en varm religiös tro, som redan förut omfattades av hans hustru och gav sin prägel åt hemlivet på Bråte. Ett uttryck för C: s åskådning ger en mot den litterära vänsterns program och särskilt dess ateism och dess uppfattning i könsfrågor riktad stridsskrift, »En mot tio», som C. 1885 utgav av trycket med sin biskopliga stamfader Carl Carlssons namn som pseudonym. — En dotter till C, Anna Mathilde Charlotte (f. 1868), har skrivit en del berättelser, särskilt för ungdom under den liknande pseudonymen Anna Carlsdotter (även Anna C. eller Anna C—m).