Tillbaka

Ekman (Drysander), släkt

Start

Ekman (Drysander), släkt

Ekman (Drysander), östgötsk släkt, härstammar från kyrkoherden i Ekebyborna (Ög.) Ericus Bartoldi (d. 1550). Litteraturuppgiften, att denne skulle härstamma från frälsesläkten Körning (Kyrning), är en genealogisk konstruktion från 1700-talet, utan underlag i verkligheten (Munthe). Ericus Bartoldi var fader till Jonas Erici (d. 1619), likaledes kyrkoherde i Ekebyborna. Efter socknens namn antogo dennes två söner, Ericus och Petrus, den efter grekiskan bildade namnformen Drysander. Den äldre av dem, Ericus Drysander (f. 1589, d. 1653), efterträdde först fadern som kyrkoherde i Ekebyborna 1620 men flyttade 1643 till Väderstads pastorat (ög.). Hans äldste son, som försvenskade namnet, Jonas Ekman (f. 1635, d. 1679), blev direktör över de Rosenhaneska godsen och stamfader för en släkt E. Dennes son Olof E. (d. 1713) och hans son Olof E. d. y. (f. 1696, d. 1778) voro båda landskamrerare i Södermanlands län, den sistnämnde med assessors titel. O. E. d. y. var fader till statskommissarien Carl Gustaf E. (E. 1) samt advokatfiskalen i Riksbanken Mårten E. (f. 1727, d. 1815), från vilken den nu levande släkten härstammar. M. E:s son med. doktorn och kir. magistern Olof Jacob E. (f. 1764, d. 1839) blev 1798 professor i anatomi vid numera K. akademien för de fria konsterna, en befattning som han redan förut uppehållit. Hans anatomiska föreläsningar väckte uppseende och vunno mycket beröm. På samma gång som han framhöll vikten för konstnären av anatomiska studier, lade han själva huvudvikten på det konstnärliga utförandet (Looström); han blev led. av Konstakademien 1799. År 1822 blev O. J. E. överfältläkare vid arméns flotta. En hans sonson upptog, efter ättens påstådda frälsehärstamning (se ovan), namnet Ekman-Kyrning; denne kapten Gustaf Olof E.-Kyrnings (f. 1851, d. 1920) söner kalla sig Kyrning. En bror till G. O. E.-Kyrning var vice häradshövding Jacob Otto E. (f. 1853, d. 1897), vars maka Elisabeth E., född Åkerhielm (E. 2), gjort sig känd som botanist. Bland hennes barn var sonen fil. kand. Bertil E. (f. 1894, d. 1920), en tidigt bortryckt, begåvad ung humanist, vars religiösa meditationer och lyrik utgivits under titeln »Strödda blad ur Bertil Ekmans efterlämnade papper» (1923).

Yngre son till kyrkoherden Jonas Erici var Petrus Drysander (f. 1590, d. 1645), kyrkoherde i Löt (Ög.). Denne hade i första giftet talrika barn. Av dessa blevo tre adlade. Två av dem, kommissarien för kopparmyntningen i Avesta Daniel E. och direktören över myntningen och kopparväsendet där Nils E. adlades 1678 med namnet Gripenmarck; ätten utdog på manssidan 1806. Den mest kände av dessa bröder var emellertid finansmannen Joel E., som 1669 adlades med namnet Gripenstierna (f. trol. 1637, d. 1697; se denne). Två av hans sonsöner blevo 1755 friherrar Gripenstierna; ätten utdog på manssidan 1843. Om arvet efter Joel Gripenstierna se Munthes nedan anförda monografi.


Svenskt biografiskt lexikon