Anna Maria Ehrenstrahl

2. Anna Maria Ehrenstrahl, den föregåendes dotter, dp 4 sept. 1666 i Stockholm (Tysk.), d. 22 okt. 1729 där. Målarinna.

G. 25 nov. 1688 i Stockholm (Tysk.) m. v. presidenten i Svea hovrätt Johan Wattrang, f. 25 maj 1659 i Stockholm (Nik.), d. 17 febr. 1724.

Maria E., om vars levnad och verksamhet man är relativt knapphändigt underrättad, erhöll sina kunskaper i målarkonsten av sin fader. Från verk, som med säkerhet finnas bevarade av hennes hand, får man det intrycket, att hon ägnade sig åt sin faders yrke mindre av medfödda anlag än av flickaktig lockelse att leka med penslar och med de färger, som fyllde luften i hemmet med en smittande doft. Kanske även fadern uppmuntrade henne att beträda konstnärsbanan i avsikt att få hennes bistånd vid återgivandet av de dåtida stoffernas rika orneringar. Hon har icke efterlämnat något, som höjer sig över dilettantstadiet. Vid tjuguett års ålder skall hon ha utfört fyra allegorier föreställande årstiderna.

Hennes make, J. Wattrang, som vid giftermålet var häradshövding i Frösåkers härad i Uppland, var en bildad och dugande man. I den långa processen mellan D. K. Ehrenstrahl och arvingarna till Abraham och Jacob Momma angående fordringar i Skeppsta mässingsbruk (Gåsinge sn, Söd.) var han mer än en gång i egenskap av erfaren jurist ett värdefullt stöd för sin svärfader. Efter dennes död 1698 blev han själv innehavare av bruket och synes ha varit den rätte mannen att hålla de besvärliga fordringsägarna stången. Redan året förut hade han inköpt Hårsta frälsehemman (Runtuna sn, Söd.), säkert med tanke på att därifrån lättare kunna övervaka bruksdriften och tillvarataga sina familjeintressen. Han gjorde till sin huvuduppgift att för sin hustru och sig rädda det av svärfadern i bruket investerade kapitalet och att sedan på förmånligaste villkor kunna frånträda detsamma. Icke förrän 1704 hade han kunnat få en värdering på bruket, och s. å. eller under förra hälften av 1705 såldes detsamma till kyrkoherden doktor M. Iser.

Maria E. fortsatte att utöva sitt porträttmåleri under hela sitt äktenskap och har efterlämnat ett icke oväsentligt antal målningar. År 1690 fick hon betalt för ett dubbelporträtt av de små redan döda prinsarna Fredrik och Karl Gustav. Porträttet, som är i litet format, finnes upptaget på faderns räkning till Hedvig Eleonora och skulle levereras till Ulriksdal. Ytterligare ett porträtt av den så tidigt döde lille prins Gustav, målat av Maria E., tillhör Gripsholmssamlingen. Att hon flerfaldiga gånger utfört kopior i mindre format av sin faders arbeten, visar bl. a. ett helfigursporträtt av Karl XI på Drottningholms slott. Andra kopior efter originalporträtt av Ehrenstrahl påträffar man på flera gods och gårdar i landet, där man även finner ett antal av henne målade porträtt av medlemmar av släkten Wattrang. År 1717 skänkte hon till Svea hovrätt de ännu där befintliga porträtten av presidenterna Magnus Gabriel De la Gardie, Gustaf Adolf De la Gardie, L. Wallenstedt, Gabriel Falkenberg, Reinhold Johan von Fersen och Carl Gylienstierna. Vidare kan nämnas en bild i gouache på Vallox-Säby i Uppland av en björn i ett vinterlandskap, en kopia av den s. k. Sickelsjöbjörnen av målarinnans fader på Drottningholm, I gouache Utförda djurmålningar av Maria E. finner man dessutom på Sandemar i Södermanland, där man även får lära känna några små porträtt och figurmålningar, som med all säkerhet äro utförda av henne.

Maria E. var kanske mera betydande som människa och maka än som målarinna. Det vilar en viss glans av värdighet över hennes minne, och får man döma av bouppteckningen efter Johan Wattrang, hade hon med bistånd av sin make skapat ett mycket kultiverat hem, vilket man får en inblick i på en bild på Jakobsberg i Södermanland, som Martin Mijtens d. ä. enligt traditionen målat av henne sittande med sin palett i handen vid ett bord, på vilket ligger en uppslagen bok bredvid en bronsstatyett. Den mediceiska Venus, sliparen från Egypten och en jordglob symbolisera slutligen den miljö, i vilken hon levde och verkade.