Carl Abraham Broling

2. Carl Abraham Broling, den föregåendes brorson, f. 20 febr. 1798 i Knista, d. 9 aug. 1851 i Paris. Föräldrar: kronofogden i Leke och Karlskoga fögderi Nils Kristian Broling och Lisa Karolina Schröder. E. o. kanslist och kopist i bergskollegium 1 aug. 1814; auskultant s. d.; tillika e. o. kammarskrivare i sundhetskollegiets fältläkarkontor 6 okt. 1817; kammarskrivare därstädes 1 dec. s. å.; tf. myntproberare i K. myntet vid upprepade tillfällen, första gången 29 mars 1819 (jfr K. brev 23 febr. s. å.); erhöll myntproberares titel 20 okt. 1820; penningräknare och maskinist vid myntverket 12 mars 1824; företog en studieresa till England 1829; gravör samt stereotyperings- och tryckeriföreståndare i riksbankens sedeltryckeri 21 juni 1830; uppförd på bergskollegiets expektansstat 18 maj 1833 till följd av verkets omreglering.

Gift 4 nov. 1826 med Sofia Maria Willberg, f. 10 juni 1807, d. 30 mars 1858, dotter till kamreraren i järnkontoret Johan Adolf Willberg.

Som ung auskultant i bergskollegium och kammarskrivare i sundhetskollegium arbetade B. i flera år dels i bergskollegiets proberkammare och i dess kemiska laboratorium, dels i en av de större gjutstålsfabrikerna. Han anlitades vid denna tid rätt flitigt som gravör, bl. a. av järnkontoret, som vid sidan av andra uppdrag i aug. 1822 sände honom till Dannemora för att avrita mekaniska byggnader. Av B:s hand äro vidare illustrationerna till farbroderns, bergsrådet Gustav Broling, reseskildring från England och åtskilliga konstnärligt utförda blanketter för växlar m. m. Efter några myntproberarförordnanden, vilka inbragte B. myntproberartiteln, erhöll han 1824 de då nyligen förenade tjänsterna som penningräknare och maskinist vid K. myntet. Ett par år därefter utförde B. åt riksbanken gravyrer med engelsk konstsvarvningsmetod, och år 1829 företog han en studieresa till England, vars resultat ansågos äga det värde, att riksdagen tillerkände honom ersättning för hans kostnader. Sedan B. därpå blivit föreståndare för riksbankens sedeltryckeri, uppgjorde han förslag till införande av den engelska konstgraveringen av sedlar (1831) och uppfann en förträfflig metod för färgning av papper i olika nyanser. Genom detta förslag, som bifölls av 1834–35 års riksdag och verkställdes 1836, är B. upphovsmannen till våra moderna sedlar och har inlagt en stor förtjänst om sedelmyntets förbättring. För sina meriter tilldelades B. av 1834–35 års riksdag en personlig löneförbättring, i det att hans lön höjdes från 1,000 till 1,200 rdr b:ko och han dessutom erhöll ett årligt arvode på 240 rdr b: ko. Jämte förutnämnda reformer började B. också använda stereotypi vid sedeltryckningen, vilken metod han fullkomnade med galvanopla-stikens tillhjälp. Sedan B. ytterligare infört en av honom uppfunnen numreringsmaskin, beviljade 1840–41 års riksdag honom en lön på 1,800 rdr b: ko. B:s bana avbröts hastigt av döden, som träffade honom i Paris under en utrikes studieresa.