Emil Henrik Brusewitz

2. Emil Henrik Brusewitz, den föregåendes kusins son, f. 17 dec. 1840 i Göteborg, d. 24 sept. 1908 i Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren Elis Fredrik Brusewitz och Anna Cecilia Hegardt. Elev vid Göteborgs realgymnasium 1853–56; student i Uppsala 25 jan. 1858; avlade bergsexamen 30 jan. 1867; elev vid bergsskolan i Falun 1867–68; antogs av järnkontoret till elev på ett år i metallurgi 13 maj 1869. Anställd vid Hörle bruk i Värnamo socken hösten 1858 och vid Lindefors bruk i Svenarums socken vintern 1858–59; auskultant i kommerskollegiets bergsavdelning 6 febr. 1867 (ed 7 febr.); bessemeringenjör vid Fagersta bruk 1868–74; konsulterande ingenjör vid Västanfors' bruk 1875; handhade på järnkontorets uppdrag (20 okt. 1875) den svenska järnbruksutställningen i Filadelfia 1876; tf. myntmästare 30 juni 1876; myntdirektör och chef för K. myntverket 30 dec. s. å.; ledamot av Kungsholms församlings kyrkoråd 3 dec. 1877–26 nov. 1883 (kyrkovärd 31 maj 1880); stadsfullmäktig i Stockholm 1878–80; ledamot av styrelsen för livförsäkrings a.-b. Victoria från 23 aug. 1901; förordnad 6 dec. 1907 att som särskild ledamot för myntverket deltaga i den 3 okt. 1902 tillsatta löneregleringskommittén. RNO 1879; KNO2H 1890; KNO1kl 1902.

Gift 30 maj 1878 med Hedvig Elisabet Lovisa Bredberg,  f. 7 mars 1856, dotter till presidenten Henrik Vilhelm Bredberg.

B. besökte och studerade vid flera utländska myntverk såsom Filadelfia, London, Berlin, Hamburg, Köpenhamn, Bryssel, Paris, Wien och St. Petersburg, av vilka besök det svenska myntverket drog synnerligen stor fördel, i det att B. där införde många förbättringar och ökade dess produktion avsevärt. Av trycket har B. utgivit bl. a. ett »Utdrag af myntdirektörens underdåniga berättelse för år 1884», innehållande huvudsakligast en redogörelse för kostnaderna för Sveriges övergång till det nya myntsystemet av år 1873.