du Rées (de Rees), släkt

du Rées, (de Rees, du Rees), släkt från Flandern. Stamfadern Lovis de Rees adlades av kejsar Karl V 1531. Hans son Thomas de Rees (f. 1535, d. 1590), var först en »förnäm och ansenlig» köpman i Antwerpen men fick för sin tros skull och av fruktan för spanska inkvisitionen fly med sin hustru, även hon av förmögen köpmanssläkt, till Hamburg och synes här åter ha vunnit god ekonomisk ställning. Av T. D:s 11 barn märkas sönerna Jean Baptiste de Rees (f. 1572, d. 1644), som dog i Hamburg, tydligen som köpman, och Jacob de Rees (se nedan 1), som 1607 inkom till Sverige samt blev köpman och rådman i Göte- borg. Hans son Arnold de Rees (se nedan 2) naturaliserades 1665 som svensk adelsman (du Rées); ätten utdog sannolikt 1725. Med Arnold samarbetade hans äldre bror Jacob de Rees d. y. (se nedan 2).

Till Sverige inkom även, troligen samtidigt med farbrodern Jacob (se ovan), Jean Baptiste de Rees' son Daniel de Rees, som blev handlande i Västervik och stamfar för en icke naturaliserad gren. Denna blev snabbt en av Västerviks ledande familjer jämte släkterna Bauman och Dichman (jfr ovan s. 172), med vilka den genom gifte befryndades. D. D:s sonson Hans de Rees (f. 1661, d. 1721) var justitieborgmästare i Västervik 1705—13. Han invecklades i en process, anklagad för försnillning, och dömdes till döden 1707 men benådades av K. M:t s. å. och återinsattes i ämbetet. Med hans kusin rådmannen i Karlskrona Jeuns de Rees (d. 1737) blev släkten länge bofast i sistnämnda stad, där J. D:s son Arnold du Rees (f. 1701, d. 1751) var skeppsbyggmästare vid amiralitetet och ingift i ätten Sheldon. Den sistnämndes sonson överstelöjtnanten vid Skärgårdsflottan Arnold du Rées (f. 1770, d. 1846; morfar till A. A. L. Palander af Vega) blev LKrVA 182Q; med en dennes son utdog släkten på manssidan 1848.