Carl Henrik Boheman

2. Carl Henrik Boheman, den föregåendes brorson, f. 10 juli 1796 i Jönköping, d 2 nov. 1868 i Stockholm. Föräldrar: landssekreteraren i Jönköpings län, sedermera lagmannen i Bohuslän och Vikarne Johan Henrik Boheman och Anna Brita Munthe. Ämnade först ägna sig åt handelsyrket; student i Lund 8 febr. 1813; sergeant vid Jönköpings regemente 28 juni s. å.; deltog i fälttåget till Norge 1814; fänrik 17 jan. 1815; avlade officersexamen 24 maj s. å.; löjtnant 4 mars 1823; erhöll resolution å lön 17 okt. s. å.; andre kapten 15 dec. 1837; tf. intendent vid riksmuseets zoologiska avdelning 1 maj 1837–30 apr. 1838; professor och intendent för dess entomologiska avdelning från 1 jan. 1841; transporterad till andre kapten 17 juli s. å.; tf. bibliotekarie vid Vetenskapsakademien 11 okt. 1843–31 dec. 1844; erhöll avsked från krigstjänsten 15 aug. 1844 och från intendentsbefattningen 31 mars 1867. LFS 1823; LVVS 1836; LVA 1838 (preses 1863–64); LLA 1838; RNO 1849; LVS 1861; var dessutom hedersledamot av åtskilliga utländska lärda sällskap.

Gift 29 sept. 1825 med Amalia Petronella Åberg, f. 29 sept. 1807, d 7 nov. 1873, dotter till kronofogden Per Georg Åberg.

Redan såsom ung gosse visade B. håg för naturhistorien och särskilt för entomologien. Hos sin lärare sekreteraren Nils Westrin fann han en mindre samling insekter, som väckte ett så livligt intresse hos honom, att han anhöll att på sin fritid få läsa latin för att därigenom bliva i tillfälle att använda den entomologiska litteraturen. B. ägnade sig snart med största iver åt insekterna, gjorde överallt, där han vistades, rika samlingar samt företog även för detta ändamål resor till olika delar av landet. Så t. ex. besökte han flera gånger Kinnekulle och Omberg, reste 1828 på Öland, 1832 genom Hälsingland, Härjedalen, Jämtland och en del av Norge, 1836 genom Dalarna till Särna och till Fämundsjön samt undersökte med största noggrannhet trakten kring den honom tillhöriga egendomen Anneberg i Jönköpings län. De samlingar, B. på detta sätt under mer än trettio år med största flit hopbragt, överlämnades 1841, då han blev intendent för riksmuseets ontomologiska avdelning, till densamma och utgöra ännu i dag den viktigaste delen av dess svenska insektsamling. Inom alla grupper återfinner man B: s namn på flertalet exemplar i samlingen. Om härtill lägges, att alla exemplar äro med stor omsorg preparerade och de flesta även bestämda av B., inser man lätt, vilken utomordentlig betydelse denne haft för riksmuseet och för vår kännedom om den svenska insektfaunan. Såsom intendent fortsatte B. sina studier över Sveriges insekter och besökte för sådant ändamål 1843 Kvikkjokk i Lule lappmark, 1848 och 1849 Gotland, 1852 Kalmar län, Blekinge och Skåne, 1856 Umeå lappmark, 1862 norra Skåne och södra Halland, 1864 Öland, 1865 Öland, Blekinge och Skåne, 1867 Gotland och 1868 Småland. Över en del av sina resor har han offentliggjort utförliga berättelser med förteckningar över funna arter och beskrivningar på sådana, som voro nya för Sveriges fauna eller för vetenskapen. B. gjorde ävenledes viktiga iakttagelser över insekternas levnadssätt och har upptäckt flera fall av parasitinsekter hos fullt utbildade insekter, en iakttagelse som ej förut gjorts eller som ansetts oriktig. Sin första utbildning till deskriptiv entomolog och systematiker vann B. såsom medarbetare i Schoenherrs stora arbete »Genera et species Curculionidum», vilket ännu i dag är den mest omfattande monografi, som utkommit över någon insektgrupp. Han har i detta verk bearbetat över 3,000 arter. Ett annat, uteslutande av honom utfört arbete, är monografien över sköldbaggarna, cassididerna. B. hade redan tidigt börjat att från alla världsdelar anskaffa material av denna egendomliga grupp bland de växtätande skalbaggarna och utgav åren 1850–62 sin bearbetning av dem. I övrigt har han beskrivit de rika samlingar av skalbaggar, som hemsändes av J. A. Wahlberg från Sydafrika och hemfördes från fregatten Eugenies världsomsegling. Ehuru i främsta rummet kännare av skalbaggarna, har B. även utgivit förtjänstfulla arbeten över andra insektordningar, bland vilka särskilt må framhållas hans skrifter över de små parasitsteklarna (Pteromalidse) och över stritar. Han låg i mycket livlig skriftväxling med flertalet av dåtidens mest framstående entomologer i utlandet och företog åren 1845, 1854 och 1860 utländska resor, varvid han besökte museerna i Berlin, Dresden, Wien, München, Stuttgart, Paris, Liège, London, Kiel och Köpenhamn. De förbindelser han knöt på sina utländska resor, blevo sedermera av stor betydelse för den entomologiska avdelningens samlingar. Spåren av B: s outtröttliga arbete skola ännu under långa tider vara märkbara för var och en, som begagnar sig av riksmuseets insektsamlingar. Hans minne har ytterligare blivit förbundet med dem därigenom, att hans måg, rektorn vid tekniska skolan i Malmö K. E. Boman, och dotter Hildur genom testamente av 30 apr. 1906 till Vetenskapsakademien överlämnat en donation på nära 30,000 kr., vars årliga ränta skall användas till entomologiska avdelningens nytta och i främsta rummet för B:s samlingar.