Billberg och af Billbergh, släkt, härstammande från kyrkoherden i Billeberga och Tirup Hans Ottosson (f. 1649, d 1709), vilkens son, kyrkoherden i Ingelstad Gustav Hansson Billberg (f. 1702, d 1762), antog släktnamnet efter hemsocknen. Sonsöner till honom voro kammarrättsrådet Gustaf Johan Billberg och presidenten Johan Peter af Billbergh (se nedan 1 och 2), av vilka den sistnämnde 11 maj 1826 upphöjdes i adligt stånd och därvid förändrade släktnamnet. En son till G. J. Billberg, med. doktor Alfred Billberg (f. 1814, d 1889), gjorde sig känd såväl genom sitt intresse för vattenbehandling som genom reformatoriska åskådningar inom sinnessjukvården;, vilka han sökte förverkliga vid en av honom år 1872 å Södermalm i Stockholm öppnad privat vård- och kuranstalt för nerv- och sinnessjuka (»Familjehemmet»). Bland J. P. af Billberghs efterkommande märkas sonsonen, lektorn vid h. allmänna läroverket i Västerås Thure Carl Christofer af Billbergh (f. 1842, d 1919), samt sonen, advokatfiskalen Ture Arvid Billbergh (f. 1815, d 1908), vilken var stadsfullmäktig i Stockholm 1863–68 och ordförande i kyrkogårdsnämnden 1887–96. Tillika var han vid sidan av sitt statsämbete sekreterare i Serafimerordensgillet 1872–76 och i medicinalstyrelsens avdelning för hospitalsväsendet från 1877 samt nedlade såväl där som i ett flertal direktioner och kommittéer ett intresserat arbete, främst i sjukvårdens tjänst.