Pehr Konstantin Bjerkén, af

3. Pehr Konstantin af Bjerkén, f. 19 okt. 1859 i Värnamo, d 30 sept. 1919 i Stocksund. Föräldrar: lantmäteriauskultanten Brynte Karl Gustav af Bjerkén och Alexandra Matilda Vilhelmina Lagergren. Avlade mogenhetsexamen i Jönköping 5 juni 1878: student i Uppsala 13 sept. 1879; fil. kand. 30 jan. 1882; fil. lic. 21 maj 1889; disp. 28 maj 1890; fil. doktor 31 maj s. å.; studerade fysik vid universitetet i Freiburg vintersemestern 1890–91 och elektroteknik m. m. vid tekniska högskolan i Berlin (Charlottenhurg) sommarsemestern 1891, vintersemestern 1891–92 och sommarsemestern 1894. Amanuens vid Uppsala universitets fysiska institution 1 juli 1884–30 juni 1886; anställd vid prövnings- och försökslaboratoriet hos Siemens & Halske i Charlottenhurg 2 jan. 1892–30 sept. 1894; lärare i allmän fysik och elektroteknik vid h. tekniska institutet i Köthen (Anhalt) 1 okt. 1894–31 aug. 1897; föreståndare för prövnings- och försökslaboratoriet hos Allgemeine elektricitäts-gesellschaft i dess kabelwerk Oberspree 1 sept. 1897–31 aug. 1899; lektor i allmän fysik vid tekniska högskolan i Stockholm 30 maj 1899 och professor i fysik därstädes fr. o. m. ht. 1911; upprätthöll undervisningen i elektroteknik vid tekniska skolans i Stockholm montörkurs läsåret 1899–1900; e. o. lärare i elektricitetslära vid Stockholms navigationsskola 7 sept. 1900. RVO 1909.

Gift 26 juli 1898 med Klara Fanny Luise Weyergang, f. 4 apr. 1871, dotter till köpmannen Herman Weyergang.

B:s gradualavhandling behandlade den genom tryck eller sträckning framkallade dubbelbrytningen i gelatinösa ämnen, varpå följde en undersökning av elasticitets- och värmeegenskaperna hos gelatinösa ämnen och kautschuk. Hans senare produktion står i nära samband med hans lärarverksamhet och omfattar dels mättekniska spörsmål, dels läroböcker för högskolestadiet och dels populära framställningar på elektricitetslärans område. Särskilt må framhållas hans bearbetning av G. R. Dahlanders lärobok i fysik. B. var en intresserad lärare, som samvetsgrant utnyttjade de resurser, som stodo fysikundervisningen vid tekniska högskolan till buds. Om det likväl icke fullt lyckades honom att hålla institutet i jämnhöjd med fysikens raska utveckling, får detta kanske delvis tillskrivas lians med åren tilltagande sjuklighet men berodde nog även på, att ämnets betydelse för ingenjörsutbildningen vid denna tid icke tillräckligt uppskattades av de bestämmande myndigheterna. Av dem, som kommit i beröring med honom, betecknas B. som en synnerligen älskvärd och till ytterlighet hjälpsam person.