Tillbaka

Carl Bennedich

Start

Carl Bennedich

Arméofficer, Militärhistoriker

Bennedich, Carl, f. 5 juni 1880 i Falkenberg. Föräldrar: byggmästaren Nils Peter Bengtsson och Lydia Johanna Lindstedt. Elev vid Halmstads h. allmänna läroverk 1892—97; åtnjöt undervisning i Göteborg; avlade mogenhetsexamen i Skara 2 juni 1899; kom i krigstjänst 8 juni s. å.; underlöjtnant i Hallands bataljon 16 dec. 1901 och i norra skånska infanteriregementet 15 apr. 1902; tjänstgörande vid generalstabens topografiska avdelning 1 mars 1904—13 okt. 1908; löjtnant 26 okt. 1906; genomgick infanteriskjutskolans första kurs 1907 och krigshögskolan 1908—10; aspirant i generalstaben 15 okt. 1911—15 okt. 1913; kommenderad till generalstaben 1 nov. 1914; stabsadjutant och kapten i generalstaben 24 apr. 1915; ledamot av krigsberedskäpskommissionens subkommitté för sociala frågor 3 apr. 1916—maj 1917; kapten i norra skånska infanteriregementet 18 sept. 1916; lärare vid krigshögskolan 1 okt. s. å.—24 aug. 1920; kapten i Svea livgarde 12 sept. 1919. RNO 1918; LSkS 1919.

Gift 22 okt. 1904 med Anna Signe Löndahl, f. 18 febr. 1880, dotter till kronolänsmannen Frans August Löndahl.

B. har vid sidan av sin militära tjänstgöring ägnat sig åt den under senare tid ivrigt bedrivna Karl XII: s-forskningen. Hans mål har därvid främst varit att genom studium av det faktiska militära förloppet och dess militärgeografiska förutsättningar framtränga till konungens oftast förtegna operationsavsikter. Av särskild betydelse blev för B. en studieresa, som han jämte kaptenen Fr. Rydeberg sommaren 1911 företog till Ryssland såsom förarbete till det honom lämnade uppdraget att utarbeta kartorna till hovstallmästaren K. G. Platens »Kongl. skånska dragonregementets historia». Ett ännu gynnsammare tillfälle att fullfölja den krigshistoriska verksamheten öppnades för honom, då han på våren 1917 kallades att deltaga i ett arbete av för vår historiska vetenskap ovanliga mått och med för denna ovanliga resurser. Dåvarande chefen för generalstaben K. G. Bildt hade nämligen bestämt, att generalstaben till 200-årsminnet av Karl XII:s död skulle utge en minnesskrift. Enligt de grundlinjer, som han i samråd med avdelningschefen fastställt, skulle minnesskriften framställa Karl XII som fältherre. Den mera detaljerade planen till verket utarbetades av B. och utvidgades enligt hans förslag därhän, att den karolinska slagledningen skulle tecknas mot bakgrunden av taktikens utveckling från äldsta tider. Å andra sidan begränsades uppgiften på grund av den knappt tillmätta tiden till en serie taktiska studier. Forskning, litteratursammanställning och uppsättandet av första konceptet verkställdes av B. jämte ett flertal medverkande officerare, samarbetning och slutredigering av texten påvilade honom ensam. Den största andelen i den väldiga arbetsbördan tillföll sålunda honom, och ehuru givetvis de medverkandes olika insatser i ett dylikt, av den militära organisationen: präglat samarbete ej kunna särskiljas, behöver man ej tveka om hans fulla anslutning till de ledande principerna och vunna slutsatserna eller hans betydande inflytande vid deras utformning. Det stora verket genomför vid konstruerandet av händelseförloppet på grundvalen av de militärgeografiska förutsättningarna och källornas fragmentariska uppgifter med mindre vanlig energi en enhetlig grunduppfattning, vilken låter Karl XII framstå som fullkomnaren av en nationellt svensk, av den samtida manöverstrategiens slagrädsla oberörd fältherrekonst. Den kritiska genomarbetning och efterprövning av uppslag och problemställningar, vari det befruktande inflytandet av en syntetisk framställning på grundvalen av ett ofullständigt induktionsmaterial främst skall röjas, tillhör helt naturligt, då detta tryckes, ännu framtidens vetenskap.

B. Boëthius.


Svenskt biografiskt lexikon