Anders Peter Berggren

Berggren, Anders Peter, f. 15 febr. 1792, d 10 mars 1847 å Grindhult, Bäve socken. Elev vid K. teaterns balett 1801 och vid Lewenhagens skådespelartrupp 1803. Aktör hos A. Lindqvist 1810; figurant vid K. teatern 1812; aktör vid Djurgårdsteatern 1814, vid K. teatern 1 okt. 1816—30 juni 1818 och hos K. G. Bonnivier, som förestod teatern i Åbo; uppträdde på Djurgårdsteatern somrarna 1819 och 1820; arrenderade Åbo teater 1820; dansmästare vid universitetet i Åbo 6 febr. 1823; erhöll på egen begäran avsked 5 jan. 1826, sedan han redan förut övergivit tjänsten och rest till Sverige; anställd vid J. Widerbergs trupp och var en kortare tid Widerbergs kompanjon; bildade eget sällskap 1826; erhöll hovsekreterares titel 1831; engagerad hos Kr. Svanberg 1832; bildade ånyo eget sällskap 1833.

Gift 1) 8 jan. 1811 med Sofia Magdalena Malmström, f. 8 maj 1790, dotter till korpralen Komelius Malmström i Karlskrona; 2) 1837 med Johanna (Jenny) Matilda Fredrika Unger, f. 7 aug. 1812, d 22 aug. 1885, vilken tillhörde en från Frankrike inflyttad släkt och före sitt giftermål med B. varit gift med en skådespelare Edlund samt efter B: s död blev omgift med karduansmakaren Johan Gustav Carlberg.

B. hade ett vackert, uttrycksfullt ansikte och en ädel hållning samt var en god skådespelare och en utmärkt teaterledare. Redan då han uppträdde på Djurgårdsteatern 1820, väckte han bifall såsom »Rochus Pumpernickel», »Den musikaliske skräddaren» och poeten i »Den mjeltsjuke och poeten». Bland hans övriga roller märkas titelrollerna i »Herman von Unna» och »Fiesco», Karl Moor i »Röfvarbandet», Ferdinand i »Kabal och kärlek», Jaromir i »Stamfrun», Leon i »Slottet Montenero» och Krone i »Kusin Benjamin från Polen». I de under 1820-talet sparsamt förekommande lidningskritikerna i landsorten läses om B. bl. a.: »Herr B: s talang såsom skådespelare är erkänd, och i hvilken roll han hittills visat sig, har man alltid måst erkänna den sig allt mer fullkomnande mästaren» (Göteborgs aftonblad 1826). »Herr B:s spel som Jaromir var mästerligt och till alla delar förtjänt af det bifall, hvarmed det blef mottaget.» »Herr B: s egen sällsynta talang är så känd och erkänd, att därom blott behöfver sägas, att han i sitt spel är sig lik, intressant och behaglig, för att åt densamma göra all förtjänt rättvisa» (Göteborgs aftonblad 1828).

B. har översatt flera teaterpjäser såsom »Rochus Pumpernickel», »Kapellmästaren i Venedig», »Fiesco» och »Röfvarbandet på berget Maria Culm eller Trons kraft». År 1831 köpte han sig för 300 rdr b:ko hovsekreterartiteln, vilken han dock ej erhöll för sin talang som skådespelare utan »för sina förtjänster om lantbruket». B. hade nämligen år 1826 bosatt sig å gården Grindhult i Bohuslän, som han innehade till sin död. Ett större bränneri, som han jämte en kompanjon uppförde å nämnda fastighet, nedbrann 1846.