Carl Jacob Ask

1. Carl Jacob Ask, f. 16 sept. 1825 på Skarhults gård i Skåne, d. 6 aug. 1897 på sin villa Karlsvik vid Ringsjön. Föräldrar: dåvarande förvaltaren å Karl XIV Johans egendom Skarhults slott och gods John Ask och Jakobina Petronella Modéer. Avlade fullständig studentexamen i Lund 8 juni 1842; disp. 10 dec. s. å. (Bonaventurae meditationum vitee Christi versio Suecana, p. XXIV, pres. J. E. Rietz); fil. kand. 5 juni 4847; disp. 19 juni s. å. (Ad Publium Virgilium Maronem ex codice membranaceo biblioth. acad. Lundensis nunc primum collato lectionis varietas, p. XI, pres. J. G. Ek); fil. magister 23 juni s. å.; avlade med. farm. examen 24 okt. 1849; med. kand. 19 dec. 1850; disp. 18 dec. 1852; med. lic. 28 jan. 1853; avlade kir. magisterexamen 18 maj s. å.; med. doktor 1 juni 1855; studerade under ett års tid, okt. 1855–sept. 1856, med resestipendium kirurgi i Tyskland, Holland, Frankrike och England, framför allt i Paris och där särskilt på den berömde kirurgen Nélaton's klinik; företog flera utländska resor, däribland en resa till Skottland och England 1877 för att studera den Listerska antiseptiken. Förordnad till biträdande läkare vid den i Skåne sammandragna armékåren 29 maj 1848; tf. förste läkare vid länslasarettet i Lund upprepade gånger under åren 1853–57; docent i kirurgi vid Lunds universitet 10 febr. 1854; stadsläkare i Lund 31 maj 1855, då staden hemsöktes av koleraepidemi; professor i kirurgi och obstetrik vid Lunds universitet 23 juli 1858 efter en mycket uppmärksammad tävlan med e. o. professorn i samma ämne, den ansedde kirurgen Arvid Sture Bruzelius; universitetets rektor läsåret 1866–67; erhöll avsked från professuren 29 jan. 1897. LFS 1859; RNO 1867; KVO1kl 1882; RCXIII:sO 1889; var därjämte ledamot av in- och utländska lärda samfund. 

Gift 28 dec. 1853 med Ulrika Matilda Liljenroth, f. 13 mars 1830, d. 18 apr. 1910, dotter till regementskommissarien vid norra skånska infanteriregementet Sven Adolf Liljenroth.

A. utövade under sin krafts dagar en stor läkarverksamhet och konsulterades ständigt vid förekommande märkligare, särskilt kirurgiska fall både i Skåne och i närliggande landskap. Han var en av de första svenska läkare, som i Skottland och England studerade den Listerska antiseptiken. Då han kom hem, tillämpade han metoden på sitt lasarett med stor framgång, särskilt vid sina talrika operationer inom bukkaviteten på kvinnor (ovariotomier).

A. hade ett livligt, kanske genom hans kraftiga stämma ibland något bullrande men i hög grad hjärtligt väsen, som kunde friska upp hans patienters livsmod och verka tröstande på den lidandes anhöriga. Såsom klinisk läkare var för honom den systematiska undervisningen i hans vetenskap ej så väsentlig, men däremot införde han lärjungen omedelbart i den utövande kirurgens praktiska verksamhet. Genom det personliga framträdandet vann han de unga både inom och utom lärosalarna. A. var i hög grad populär bland studenterna och hyllades av dem vid upprepade tillfällen. Själv förlorade han aldrig studentlynnet från ungdomsåren och de nordiska studentmötenas tid. I sina tal, särskilt till studenterna, visste han inlägga värme och patos, som aldrig förfelade sin verkan. Hans vana att uppträda och hans talargåva gjorde, att hans kolleger upprepade gånger utsago honom att representera Lunds universitet vid jubiléer och festligheter i in- och utlandet. — A. stiftade genom en donation 1878 det Genbergska stipendiet till minne av sin beundrade lärare, sedermera biskopen i Kalmar Paul Genberg. Stipendiet skall företrädesvis tilldelas medicine studerande.