Tillbaka

Lovisa Sofia Augusti

Start

Lovisa Sofia Augusti

Operasångare

Augusti, Lovisa Sofia, f. 1756, d 25 juni 1790, dotter till en kringvandrande judisk musiker; hette ursprungligen Ester Salomon, vilket namn vid hennes dop Marie bebådelsedag 1767 förändrades till Lovisa Sofia Salomoni. Upptogs efter dopet i generalskan von Kaulbars' hus; anställd vid den nyss förut inrättade operan, sedan Gustav III under ett besök i Kristianstad hört henne sjunga; hovsångerska. LMA 1788.

Gift med violinisten i hovkapellet Fredrik Augusti.

Fru A. uppträdde första gången 25 nov. 1773 såsom Apollo i prologen till operan »Orpheus och Euridice» och rönte ett utomordentligt välvilligt mottagande på grund av sin fägring och sin härliga röst. En entusiastisk beundrare skrev:

»Ah! que d'appas; déesse ou dieu! / ainsi l'on t'admire en tout lieu. / Qui voit tes traits, les considère, / de l'Amour apperçoit la mère; / qui de ta voix entend le son, /  trouve en Vénus un Apollon».

Följande år sjöng hon titelrollen i »Aeglé» och Astrild i »Silvie» samt vann sedan nya triumfer, då hon utförde Kärleken i »Adonis», titelrollen i »Lucile» och Sällheten i prologen till »Amphion», som gavs på konungens födelsedag 1778. För den senare rollen erhöll hon en dyrbar gulddosa av drottningen och i Dagligt allehanda en svassande versifierad hyllning. Hon fick nu övertaga de flesta av fru Olins roller under dennas upprepade sjukdomsfall och erövrade publikens bifall i synnerhet såsom Euridice men överglänstes snart nog av andra förmågor. Vid första uppförandet av »Gustaf Wasa» spelade hon Anna Bielke, och i »Gustaf Adolf och Ebba Brahe» utförde hon Märta Banérs roll. Fjorton dagar efter hennes död skrev Nils von Rosenstein till Gustav III: »Fru Augustis död är en verklig förlust. Hon var, vad man en terme d'art kallar bouche trou eller le pot a feu».

N. Personne.


Svenskt biografiskt lexikon