Gösta Adolfsson Bagge

Gösta Adolfsson Bagge, f. 27 maj 1882 i Stockholm. Föräldrar: bankokommissarien Adolf Olof Fredrik Bagge och Sigrid Agnes Schuberth. Lärjunge vid Stockholms högre latinläroverk å Norrmalm ht. 1892; avlade mogenhetsexamen därstädes 15 maj 1900; student i Uppsala 17 juli s. å.; fil. kand. 30 jan. 1904; studerade vid The Johns Hopkins university i Baltimore 1904–05; fil. lic. vid Stockholms högskola 15 dec. 1911; disp. därstädes 29 maj 1917; fil. doktor 30 maj s. å.; har företagit ett flertal utländska resor och har därunder bl. a. deltagit i settlementrörelsen i England 1902 och i Amerika 1905, med understöd av Söderströmska fonden bedrivit nationalekonomiska studier i England, Frankrike, Tyskland och Italien 1912 samt studerat understödsverksamheten under kriget i Tyskland 1917. Amanuens vid kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik 21 aug. 1906–30 jan. 1909; medföljde på uppdrag av emigrationsutredningen en emigrantångare till Norra Amerika 1907 för insamlande av uppgifter rörande emigranternas ekonomiska och sociala förhållanden; har tjänstgjort som sekreterare vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetare vid åtskilliga större konflikter, första gången 1908; sekreterare i statistiska kommittén 5 febr. 1909–7 sept. 1910; stadsfullmäktig i Stockholm fr. o. m. sommaren 1913 och har därunder varit ledamot av beredningsutskottet från 1918; ledamot av Stockholms stads folkskoledirektion 1914–18 och har därunder varit ledamot av dess undervisningsnämnd 1914–15 samt delegerad för folkskoleärenden 1918; ledamot av folkskoledirektionens centralkommitté för barnbespisning i skolorna 1914–15, i dess barnbespisningsnämnd 1915–17 (ordförande 1917) och ordförande för de delegerade för barnbespisningsärenden 1918–19; revisor i fattigvårdsnämnden 1914–17 och i Stockholms stads rättshjälpskontor 1917; docent vid Stockholms högskola 30 maj 1917; biträdande lärare i nationalekonomi vid handelshögskolan 15 juni s. å. samt tf. professor i samma ämne därstädes 1918–19; ordförande i Stockholms stads arbetsförsäkringskommitté 22 maj 1918, vid förhandlingarna mellan Stockholm, Malmö och Göteborg å ena sidan och kommunalarbetarförbundet å den andra angående förhandlingsordning och kollektivavtal 1919 samt i svenska statsförbundets kommitté för befrämjande av samarbete mellan rikets städer och municipalsamhällen vid kommunalarbetarfrågors handläggning 1919–20; andre v. ordförande i Stockholms stadsfullmäktige 1 apr. 1920.

Gift 10 juni 1911 med sjuksköterskan Gertrud Emma Cecilia Sandberg, f. 18 mars 1882, dotter till godsägaren Fritiof Sandberg.

B. har huvudsakligen ägnat sig åt de sidor av den teoretiska och praktiska nationalekonomin, som beröra den moderna arbetarrörelsen, dess förutsättningar, arbetsmetoder och arbetsresultat. Under åren 1907–09 utförde han en del arbetsstatistiska undersökningar, som särskilt behandla kollektivavtalen inom den svenska industrin, och fick som sekreterare vid förhandlingar i arbetstvister även tillfälle att deltaga i handläggningen av dylika spörsmål. Med stöd av sin sålunda förvärvade erfarenhet gick B. att induktivt såväl som deduktivt behandla frågan om de olika avtalsbestämmelsernas verkningar för arbetarklassens levnadsvillkor. Resultatet av denna undersökning föreligger i hans gradualavhandling, »Arbetslönens reglering genom sammanslutningar», där han genomgående analyserar möjligheterna för en viss arbetargrupp att genom reglerande åtgärder hålla arbetslönen vid dess jämviktsläge, d. v. s. den nivå, till vilken densamma tenderar att anpassa sig under fri konkurrens. Det centrala i denna framställning är undersökningen, i vad mån löneförhöjningen kan överflyttas på andra deltagare i produktionen; författaren kommer här till slutsatsen, att detta i längden icke låter sig göra utom i enstaka, praktiskt betydelselösa fall. Avhandlingen har betecknats som »det enda föreliggande försöket att giva en såväl teoretiskt som praktiskt uttömmande lösning av arbetslönens centrala problem» (S. Brisman). I sin egenskap av statistiska kommitténs sekreterare under dess två sista år hade B. ansvaret för dess huvudbetänkande. Som den ene grundaren av Svensk tidskrift och under dess första åtta år dess ene redaktör har han ägnat sig såväl åt tidskriftens redaktionella ledning som åt dess yttre utformering, vilken senare till stor del är hans verk, och har slutligen ensam övertagit utgivningen. I Stockholms stadsfullmäktige och olika kommunala nämnder har han de senaste åren nedlagt ett mångsidigt arbete.