Johan (Jan) Afzelius

2. Johan (Jan) Afzelius, den föregåendes broder, f. 13 juni 1753 i Larvs prästgård i Skara stift, d 20 maj 1837 i Uppsala. Genomgick, efter undervisning i föräldrahemmet, Skara gymnasium; student i Uppsala 26 sept. 1769, varest han huvudsakligen ägnade sig åt kemiska, fysikaliska och mineralogiska studier under Torbern Bergmans ledning; disp. 12 juli 1775 (De nicolo, pres. T. Bergman); fil. kand. 16 dec. s. å.; disp. 13 juni 1776 (De acido sacchari, pres. T. Bergman); fil. magister 14 juni s. å.; företog under åren 1792–97 kortare resor till Norge, Danmark och Ryssland för att studera mineralförekomster och vetenskapliga institutioner. Docent ht. 1777; auskultant i bergskollegium 18 maj 1779; tf. proberare 8 juni s. å.; adjunkt i kemi och laborator vid Uppsala universitet 7 febr. 1780; vik. professor i kemi ht. 1781–1784; utnämndes efter Bergmans död till dennes efterträdare som professor i kemi 13 dec. 1784 men installerades på grund av sjuklighet först 4 okt. 1785; universitetets rektor ht. 1789, ht. 1798 och ht. 1806; erhöll avsked från professuren med rättighet att förestå mineralkabinettet 29 sept. 1820; nedlade denna befattning 1823. LVA 1801; RVO 1809; LVS 1810; hedersledamot av sundhetskollegium 1811; LLA 1818; fil. jubelmagister 16 juni 1827; var dessutom ledamot av flera utländska sällskap. — Ogift.

A. ansågs av T. Bergman som en av dennes skickligaste och kunnigaste lärjungar, men »han saknade», för att citera hans biograf i vetenskapsakademin, »hågen för anställandet av rön och eggades icke av önskan att bliva bemärkt». Han ådagalade 1777 olikheten mellan den först av engelsmannen Wray och senare av Urban Hjärne undersökta myrsyran (acidum formicarum) och ättiksyran, vilka förut ansetts identiska, samt utförde en del mineralanalyser. Samtida berömma hans stora teoretiska kunskaper och omtala hans obenägenhet och misstro mot de moderna antiflogistiska lärorna, vilkas livlige anhängare Berzelius blev. Vad undervisningen beträffar, handledde han »privatim» å laboratoriet onsdagar och lördagar metallurgie studerande under höstterminen och farmacie studerande under vårterminen. Av kemister, som arbetat på hans laboratorium, må nämnas A. Arfwedson, J. J. Berzelius, A. G. Ekeberg, V. af Hisinger. Stor omsorg ägnade han sin värdefulla mineraliesamling, vari ingick den Bromellska petrifikatsamlingen, och sin trädgård, vilka båda testamenterades till universitetet.

Genom sitt originella, pepprade skämt och sin livliga humor var »Sten-Jan» känd i det dåtida Uppsala.